Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnor löper större risk för stress

Enligt Landstingets enhet för psykosomatisk medicin, EPM, som behandlar stressrelaterade tillstånd, är merparten av alla patienter kvinnor. Olika roller i samhället är bland annat boven.

Annons

Tar hjälp. Kvinnor har generellt lättare för att berätta hur det känns, vilket gör att de lättare får tillgång till de resurser som finns.

Landstingets enhet för psykosomatisk medicin, EPM, tar emot patienter med smärta och stress för en heltäckande utredning med ett psykosomatiskt synsätt.

– Vi jobbar med långvarig smärta och även andra stressrelaterade tillstånd. Av dem vi får in är mellan 80–90 procent kvinnor. Det förefaller vara likartat över hela Sverige, säger Mats Rothman, verksamhetsansvarig EPM, Landstinget Västmanland.

Det finns många olika förklaringar till varför det ser ut så och flera samverkar, påpekar han.

– Män och kvinnor har olika roller i samhället, den psykosociala belastningen är olika stor. Det handlar också om den totala arbetsbördan, kvinnan kanske fortfarande tar större ansvar för hushåll, barn och annat, vilket i sig betyder att arbetsdagarna bli längre. Ur ett genusperspektiv bemöts kvinnor och män olika, i alla sammanhang – även inom vården, vilket kan göra att det också blir en könsskillnad där.

– Sedan är det så att män och kvinnor är så olika i sitt sätt att hantera stress. Kvinnor har generellt lättare för att berätta om hur de har det, vilket gör att de lättare får tillgång till de resurser som finns – behandling och rehabilitering. Män söker för andra stressuttryck så som kroppsliga symptom, säger Mats Rothman.

Syftet med EPM-enheten är att göra heltäckande utredningar, skapa meningsfulla möten, där kroppens reaktionssätt, tankar, känslor och beteenden kopplas till livs- och sjukdomshistorien. Här tillämpas såväl kroppskännedom, kognitiv beteendeterapi som terapiformen ACT, acceptance and commitment therapy och mindfulness.

– Även vanlig fysisk träning är en jätteviktig del.

Monica Löfvander är distriktsläkare och verksam vid centrum för klinisk forskning vid Landstinget Västmanland. Under sina snart 40 år inom området ser hon ingen som helst ökning vad gäller stressproblematik och smärtsymptom. Problemen är och förblir de samma, det är bara namnen på symptomen som förändras, konstaterar hon.

– Kroniska smärtsyndrom, receptiv depression, utmattningsdepression, begreppen byts ut beroende på vad samhället accepterar.

I sin forskning har hon fokuserat på psykosocial stress så som smärtsyndrom, depression, funktionsbedömning och rehabilitering av unga personer i åldern 18–45 år.

– Mitt huvudsakliga forskningsintresse har handlat om unga invandrare, varav 66 procent är kvinnor med utmattningssyndrom. Alla har varit under 45 år, unga människor som man inte gärna vill förtidspensionera, säger Moniva Löfvander.

– Mycket handlar om vardagsbekymmer. Kvinnor tar ju ofta dubbelt eller i alla fall 1,5 gånger så mycket ansvar för hem och barn jämfört med männen. Man kan säga att männen, förutom smärtan, oroade sig mest för hur ekonomin skulle gå ihop medan kvinnornas oro rörde problem i familjen, samliv, familjemedlemmars hälsa, kanske ett barn som var mobbat eller handikappat.

400 remisser per år. Mats Rothman, verksamhetsansvarig EPM, Landstinget Västmanland. 150 personer per år behandlas här.

Annons
Annons
Annons