Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Så får du bästa odlingsjorden

En bra jord är avgörande för hur du lyckas i trädgården. Nu är det dags att kratta manegen (och rabatter och grönsaksland) för årets odlingssuccéer.

Redo för en ny säsong. ”Här kommer det rabarber, gräslök, lök, potatis, morötter, dill och persilja, sådant för daglig användning” säger Björn Qvarfort och visar över kolonilottens nakna jord. Foto: Tony Persson

Fyra veckor försenad blev den, våren och tiden att förbereda jorden för årets odling. Björn Qvarfort, ordförande i Fritidsodlingens riksförbund, vet vad tajmingen betyder för säsongen i trädgården.

Han har nyss flyttat till Västerås efter många år i Luleå.

– Missar man en vecka på våren däruppe, blir det tre veckors försening på hösten, säger han.

Tre veckors försening. I norr betyder det att frosten, snarare än du, skördar i täppan. Så, vad mer än tajming är avgörande för att växter, blommor och grönsaker ska bli så fina som möjligt? Grunden är jorden och näring.

– Det vanligaste felet är nog att man inte sköter jorden, att den inte har en bra struktur och näringsinnehåll. Folk undrar ”Vad gör jag för fel? Det växer ju inte.” Ja men gödslar ni då, undrar jag? ”Ja”, säger de. Men när de tänker efter är det fem år sedan de gödslade.

Att köpa och tillsätta hönsgödsel, färdigkomposterat, eller stallgödsel är således en god idé nu.

Jord består av partiklar och kan delas in i sandjordar och lerjordar. Sandjordar är lättbearbetade och vatten rinner snabbt igenom. Lerjordar är tunga och vattnet försvinner långsamt.

Jorden kräver underhåll och pyssel och en bra odlingsjord är ett pågående arbete under flera år.

För att kolla sin egen jord kan man göra ett utrullningsprov. Man blandar lite jord med vatten, så att det blir lite som lera. Sedan rullar du ut jorden i handflatan. Går det att rulla ut till en lång smal sträng är jorden för lerig och behöver mer mull och näring.

Växter behöver näring för att växa, och näringsämnen i jorden är upplösta i vatten. Rinner vattnet för snabbt genom jorden behåller den inte näringen.

Samtidigt får inte jorden vara för tung och binda för mycket vatten. För att få en bra struktur på jorden brukar man gräva ner mull. Det innehåller oftast inte näring utan är till för att göra jorden porös, binda näringsämnen och vatten, utan att det blir för tungt.

Kväve är ett viktigt näringsämne, som växterna måste få i sig genom jorden.

Hur vet man om jorden i täppan är rik eller fattig på kväve?

– Tittar man på bladen kan man få tecken på kväve- halten i jorden. Ju gulare, eller gulgrönare, bladen är desto lägre kvävehalt är det i jorden. Mycket kväve ger djupt gröna blad, men kan leda till att växten inte börjar blomma. Grönkål är en växt man kan odla och använda som indikator på kväve- halten i sin jord.

Kretsloppstanken är ett tips som Björn delar med sig av, tar du bort något ur jorden måste du tillsätta något för att hålla balansen, är hans devis. Kompost är utmärkt att gräva ner.

– Se allt som växer som en resurs, känn riktigt hur det hugger i hjärtat när du tvingas köra till återbruket med något trädgårdsavfall, som du inte kan återföra till jorden.

Knep. Rullar man jorden i handflatan ska den inte bli en lerkorv utan falla sönder. Foto: Tony Persson

Från Luleå till Västerås

Namn: Björn Qvarfort.

Ålder: 64 år.

Familj: Sambo.

Gör: ingenjör, arbetar med maskinkonstruktion.

Fritiden: ägnar Björn gärna åt arbete på kolonilotten på Biskopsängen. Han är ordförande i Fritidsodlingens riksorganisation och sitter också i Koloniträdgårds-förbundets styrelse. Björn har också hållit i kurser om jord och jordförbättring inom Vuxenskolan.

Övrigt: Björn mötte kär-leken i en västeråsare och flyttade hit för drygt två år sedan från Luleå.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons