Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bengt Jangfeldt går på djupet med den ryska idén

Vi och dom. Skiljelinjerna är skarpa, när Bengt Jangfedlt analyserar den ryska samhällsutvecklingen från Peter den store och framåt.

I centrum finns klyftan mellan det ryska tankesättet och det västerländska.

Annons

Rysslandskännaren Bengt Jangfeldt borrar sig ner i Rysslands förhållande till väst i sin nya bok.

Vi och dom.

Redan i titeln slår Rysslandskännaren Bengt Jangfeldt fast temat för sin nya bok: Den historiska och idémässiga klyftan mellan Ryssland och västvärlden, där idégodset kretsar kring moral och värderingar. Och inte minst den ortodoxa kyrkans roll.

Jangfeldt går tillbaka till Peter den stores tid och drar därifrån en linje fram till dagens Ryssland, med Vladimir Putin som president.

I botten finns "den ryska idén", en formulering hämtad från Fjodor Dostojevskij och som ringar in tanken att Ryssland utgör en civilisation som skiljer sig från den västerländska på avgörande punkter, inte minst genom att vara moraliskt mer högtstående.

Utvecklingen har rört sig fram och tillbaka mellan två poler: ett närmande mot väst och en slutenhet kring "den ryska idén"

Det är en tanke som genomsyrat det ryska samhället och burits fram av ryska härskare de senaste två hundra åren, med stark påverkan på utvecklingen och synen på både det egna landet och omvärlden, enligt Jangfeldt.

Han visar hur utvecklingen i Ryssland har rört sig fram och tillbaka mellan två poler: ett närmande mot väst och en slutenhet kring "den ryska idén." Det är en rörelse som har inneburit tvära kast när makten växlat mellan olika härskare.

Jangfeldt beskriver det som en ständig vågrörelse av uppbrott och stagnation, förtryck och töväder, censur och öppenhet. Det är inte svårt att se var i vågrörelsen Ryssland befinner sig idag, med Vladimir Putins nationalism, intolerans och storryska tankar.

Bengt Jangfeldts "Vi och dom" skildrar Rysslands väg från Peter den stores reformarbete till Nikolaj 1:s misstänksamhet mot intellektuella, och den idémässiga kopplingen mellan ortodoxi, autokrati och folket, med det ryska ordet "narodnost" som centralt begrepp, som bärare av tanken om det ryska folkets egenart.

Så rullar vågorna fram och tillbaka i den ryska samhällsutvecklingen, där demokratin aldrig får fäste, det civila samhället är svagt och liberalism betecknas som ett skällsord. I centrum finns också den ortodoxa kyrkans starka position och bärare av folksjälen.

Han landar i slutsatsen att alla försök att påtvinga Ryssland en politisk förändring utifrån är dömda att misslyckas

Jangfeldt borrar sig ner i det historiska tankegodset och presenterar författare och ideologer som Alexander Dugin, med sin nationalism och tankar om geografiska motsatspar, där hjärtlandet (där Ryssland ingår) kännetecknas av civlisationer som är konservativa, auktoritära, anti-individualistiska och odemokratiska.

Nej, demokrati är ingen självklarhet. Demokratin behöver försvaras om och om igen, som bekant.

Efter Sovjetunionens fall finns demokratiska strömningar i Ryssland, men andra krafter taröver. Det är där vi är i dag.

Bengt Jangfeldt förmedlar en djuplodande analys av den ryska historien och vägen fram till det Ryssland vi ser i dag. Han landar i slutsatsen att alla försök att påtvinga Ryssland en politisk förändring utifrån är dömda att misslyckas, reformer måste vara förankrade i breda folklager.

Det är ingen särskilt hoppfull bild. För att få en verklig förändring och bryta den politiska elitens makt krävs reformer i demokratisk riktning inom områden som yttrandefrihet, fria val och rättsväsendet. Annars kommer kretsloppet att fortsätta.

Bengt Jangfeldt sätter in Ryssland i ett sammanhang där skiljelinjerna mellan vår västerländska kultur och "den ryska idén" blir tydliga. Det är både intressant och tankeväckande.

LITTERATUR

"Vi och dom – Bengt Jangfeldt om Ryssland som idé"

(Wahlström & Widstrand)

Annons
Annons
Annons