Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Biblioteken ska ta hål på våra infobubblor

Biblioteken har en roll att fylla som demokratins vårdare i det virrvarr av information, informationsbubblor och faktaresistens som den digitala tidsåldern fört med sig. Erik Fichtelius har nu uppdraget att lägga fram en ny strategi för hur svenska bibliotek som folkbildare ska nå igenom informationsålderns brus.

Folkbiblioteken har en lång historia av att fördela kunskap och läsning åt alla svenskar oavsett bakgrund. Redan när det första sockenbiblioteket etablerades i sörmländska Kjula 1799 var grundaren kyrkoherde Magnus Jonae Hjortsbergs ambition att alla och en var skulle få tillgång till bildning. Biblioteket finansierades genom brännvinsskatt.

Motsägelsefullt nog har det digitala informationssamhällets framväxt inneburit att just bildning blir allt svårare att få tag i.

Det handlar framför allt om att det är svårt att orientera sig när algoritmer nu styr informationsflödet. De har en tendens att lura in oss i informationsbubblor där vi bara får vår egen världsbild bekräftad.

Erik Fichtelius, tidigare vd för Utbildningsradion och länge verksam journalist på Sveriges Television och Sveriges Radio, har anställts av Kungliga Biblioteket för att utarbeta en ny biblioteksstrategi. Han berättade om digitaliseringens utmaningar under Biblioteksdagarna i Västerås.

– När vi i dag vill veta något googlar vi. Problemet är att Google söker reda på information åt oss utifrån vilka vi är. Det gör att om en genomsnittlig europé söker information om klimatförändringarna letar Google rätt på sidor om klimatavtal och så vidare. Men om jag är Teaparty-anhängare i USA och slår in samma sökord får jag veta att klimatförändringarna inte är något annat än en global konspiration, säger Erik Fichtelius.

Han ser att biblioteken här kan vägleda medborgarna och hjälpa dem att orientera sig i informationsflödet och slå hål på sina bubblor. På så vis kan det demokratiska samhällssamtalet upprätthållas.

Digitaliseringen innebär också att biblioteken i allt mindre grad hanterar bundna böcker och allt mer läsning och material i digital form.

Erik Fichtelius berättar som exempel att Carolina Rediviva, de gamla universitetsbiblioteket i Uppsala, nu på bara några år hanterar vida mycket mer digital information än alla böcker som samlats i det under dess 150-åriga historia.

Den digitala informationen ska också göras tillgänglig på något vis utan att upphovsrätten kränks. I Danmark har man skapat ett nationellt digitalt bibliotek för att skapa tillgänglighet för alla danskar och i USA byggs nu en gemensam digital plattform för att göra de amerikanska forskningsbibliotekens samlingar tillgängliga, inte bara för alla amerikaner, utan hela världen.

– På det området ligger vi efter, många andra länder har byggt upp digitala bibliotek före oss. Det här kan inte göras uppifrån utan måste ske horisontellt. Det handlar om att skapa en gemensam katalog, bestämma vad som ska ingå i den, lösa upphovsrätts- och licensfrågor och de tekniska frågorna, säger Erik Fichtelius.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons