Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kapitel ur den nya boken "Förortens Gruppp 8" – Amineh Kakabaveh: ”Dags att göra våra röster till våra kalasjnikovs”

VLT publicerar ett kapitel ur Helene Bergmans nya bok "Förortens Grupp 8". Åtta invandrarkvinnor berättar om sin kamp mot religiöst och hederskulturellt förtryck i dagens Sverige. Det här är riksdagsledamot Amineh Kakabavehs (V) berättelse.

Annons

För Amineh Kakabaveh, före detta peshmergagerilla, nu riksdagskvinna för Vänsterpartiet, är kampen mot kvinnoförtryck en kamp på liv och död. Peshmerga betyder ”vi som möter döden.”

Amineh Kakabaveh, som är kurdisk/svensk feminist och socialist, kämpade med vapen i hand mot det rasistiska och islamistiska kvinnoförtrycket och förtrycket mot kurderna i Iran.Nu kämpar hon mot samma förtryck här i Sverige – men med ord i stället. I december 2016 blev hon utsedd till Årets svensk av tidningen Fokus, som i sin motivering skrev:

"Genom att uppmärksamma radikalisering, klan- och hedersförtryck, blottlägger Amineh Kakabaveh i handling och tal och till en avsevärd personlig kostnad, den svenska oviljan att röra vid allt för känsliga ämnen. Hon gör det genom att ta fasta på värderingar som gäller alla, snarare än på särskiljande identiteter."

I Sverige talar vi om dialog och värderingar.

”I Mellanöstern finns ingen dialog, där gör man upp med vapen i stället. Jag har kämpat för dialogen, men det är ett värre krig än att kämpa med vapen”, förklarar Amineh och berättar att hennes mamma som är kvar i Kurdistan är rädd för att Amineh ska mördas. Hon säger:

”Du dog inte i kriget, du ska inte dö i Sverige. Min mamma som är troende muslim ber fem gånger om dagen för mitt liv.”

Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, berättar om sitt liv och sin kamp i Helene Bergmans bok

Aminehs mamma har anledning att vara rädd. I dagens Sverige hotas, trakasseras och förföljs kvinnor, särskilt de modiga utlandsfödda invandrarkvinnorna som vågar berätta. Dessa kvinnor tar strid mot hedersförtrycket och mot de islamistiska fundamentalistiska enklaverna i de svenska förorterna. Men många i det svenska samhället har inte velat lyssna, som till exempel Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ. Som till och med förnekat att hederskulturen finns.

I skrivande stund, juni 2017, håller detta långsamt på att förändras. Eller som Sakine Madon skrev i en ledare i Västmanlands läns tidning, VLT 30 maj 2017:

"Idag säger Gudrun Schyman att hedersförtrycket måste tas på allvar, och i Ekots Lördagsintervju påstår hon till och med att hon och hennes parti, FI, varit tydliga om det. Det är helt enkelt inte sant. I stället för att antyda att hennes kritiker nog vill ha ”patent” på frågan borde Schyman säga som det är. Hon, likt Guillou och gänget, har gjort bort sig i denna fråga. Precis som Sara Mohammad från Glöm aldrig Pela och Fadime och Amineh Kakabaveh från Varken hora eller kuvad – med flera – har påpekat har FI varit en bromskloss."

När jag för första gången intervjuade Amineh i augusti 2016, sade hon:

"Sekulära muslimska och ateistiska kvinnor som vill leva i frihet har inte ens ett existensberättigande i den svenska debatten. Vad vi än gör får vi en etikett på vår panna."

Vi har följts åt under de senaste åren. Jag minns inte riktigt när jag såg hennes namn för första gången, men så fort någon eller några bjuder in Amineh, Sara Mohammad eller andra som talar om hedersförtrycket, reagerar motståndarna, de islamistiska organisationerna. De som anser att protester mot hedersförtrycket är lika med rasism och islamofobi. Dessa islamistiska organisationer har anmält Sverige till FN, på grund av de satsningar mot hedersförtrycket som landet gör.

Amineh berättar:

”Islamisterna demonstrerar, skriver debattartiklar i medierna och lägger ut sina protester på sociala medier. De har till och med hållit summariska rättegångar mot mig.De skickar brev eller ringer till föreningar som anlitar oss för att tala om hedersförtrycket och uppmanar dessa föreningar att inte anlita oss. Jag vet att islamisterna har tagit kontakt med till exempel Skärholmens stadsdelsnämnd, ABF och kulturförvaltningarna i Malmö och i övriga Skåne. De har kontaktat Linköpings och Norrköpings kommuner med flera.”

Amineh befinner sig i dialogens skottglugg och det var där jag fann henne.

Och kände igen mig i henne. Jag kände igen motståndet mot kvinnokampen på 70-talet. Då vi som kämpade för kvinnors frihet – vår rätt till våra egna liv och kroppar – attackerades av krafter som var livrädda för starka, fria kvinnor. Skillnaden är att våra motståndare inte hotade oss med döden, eftersom vi levde och lever i ett sekulärt, demokratiskt samhälle.

Men Amineh, som är född muslim, har kritiserat den växande islamismen och har därmed riskerat livet:

”Jag har hotats till livet”, säger hon med eftertryck.

I dag är Amineh Kakabaveh en hotad svensk riksdagsledamot som står under Säpos beskydd med direktkontakt till säkerhetspolisen. Varje gång jag mött Amineh har hon två Säpovakter med sig som ska skydda henne.

Jag känner igen glöden hos Amineh, den glöd som många av oss på 70-80-talen bar med oss i vår kvinnokamp. Det politiska engagemanget som förändrade Sverige till ett av de mer jämställda länderna i världen.

Ett land där kvinnofriheten nu hotas – igen – och där Amineh är en av de starka invandrarkvinnor som slåss för den frihet vi i tidigare generationer uppnått i Sverige.Amineh har nu tagit upp kvinnofrihetens banér och för kampen vidare. Jag ser den tredje vågens kvinnorörelse växa fram i Sverige där svenskfödda 40-talister förenas med starka invandrade kvinnor födda på 70-talet. De är våra döttrar och här förenas vi i ett kämpande systerskap över nationsgränser och generationer.

Vi sågs första gången i Almedalen 2016. Då hade ordförande Amineh bett mig vara moderator i en debatt om hederskultur som VHEK, Varken hora eller kuvad, arrangerade. Jämställdhetsminister Åsa Regnér medverkade.

Sedan träffas vi återigen på Kulturhusets tak i Stockholm en het septemberdag 2016. Aminehs bok "Amineh – inte större än en kalasjnikov" är just färdigskriven och jag hade läst den på en pdf-fil som jag fått av förlaget Ordfront.

I sin bok berättar hon om sitt liv i fattigdom i de kurdiska bergen. Om hur hon som trettonåring lämnade byn, där hederskulturen rådde och anslöt sig till Komala, de iranska kurdernas kommunistparti. Hon gick med i Komalas gerilla Peshmerga för att kämpa mot förtryckarregimen i Iran.

Amineh föddes våren 1973 i bergsbyn Torjan i Rojhelat, östra Kurdistan i Iran. Av sin kurdiska familj fick hon sitt starka rättspatos för förtryckta människor inte minst för kvinnor.I Peshmerga slogs också män och kvinnor tillsammans för sitt land men också för kvinnors rättigheter. De slogs med vapen och Amineh lärde sig att skjuta med en kalasjnikov.

Hon säger att hon avskyr vapen.

Efter drygt fem år i Peshmerga och ett liv i bergen var Amineh utmattad av lidande och förtryck. Hon kom som kvotflykting till Sverige och Västerås 1992. Hon lärde sig snabbt svenska, läste på universitetet och tog en magisterexamen i filosofi och socialt arbete. Därefter arbetade hon som socialsekreterare i Botkyrka, utanför Stockholm.

När hon kommit till Sverige gick hon in i Vänsterpartiet. 2008 blev hon ersättare i riksdagen för samma parti. I dag är hon riksdagsledamot för ett parti som många gånger behandlat henne illa. Hon skriver om det i sin bok där hon gör upp med den svenska vänsterns flathet.

”Man måste ta ställning i politiken mot orättvisor. Det är rasistiskt att särbehandla muslimska barn – och kvinnor. Det är könsrasism och det går inte att vara tyst. Det behövs en tydlig röst mer än någonsin. Det förväntas av Vänsterpartiet som både är ett sekulärt och feministiskt parti.”

Aminehs bok är boken om en kvinna som satsat sitt eget liv i kampen för rättvisan. Kontrasten mellan det livet och livet i Sverige som politiker är slående. Skillnaden är att när Amineh var gerillasoldat i Iran visste hon vilka som var hennes fiender. Här döljer sig fienden bakom demokratins tomma slagord.

Samtidigt får hon också samma obehagliga känsla av ofrihet här som hon hade i sin hemby i Kurdistan.

Politiken är Aminehs livsnerv. Hon åker land och rike runt och talar om heders- och kvinnoförtrycket. Antingen som ordförande för Varken Hora eller Kuvad, efter förebild från den franska Ni Putes Ni Soumises som hon var med och bildade 2005 i Sverige.VHEK är en partipolitiskt och religiöst obunden feministisk och antirasistisk gräsrotsrörelse. Föreningens grundsten är demokrati.

Eller så deltar hon i debatter som den jag bevistade i Göteborg med rubriken Politisk islam och kvinnors kamp för jämställdhet.

Det var inte många etniska svenskar i lokalen i Victoriahuset inte långt från Järntorget i Göteborg den lördagen. Men däremot många kurder och iranier.

Som vanligt hade hon följe av två Säpovakter när hon kom, iklädd röd klänning, resande med tåget från Stockholm. De två vakterna var hela tiden närvarande i salen och satt längst ner vid ingången medan Amineh höll sitt föredrag. Hon öppnar med att konstatera att det inte finns särskilt många svenskar i salen. Det vill säga etniska svenskar. Men så skiner hon upp:Men här sitter två av mina kamrater i Peshmerga!

Två medelålders herrar med grånande huvuden ler stolt och nickar med huvudena.Amineh håller sitt föredrag med den entusiasm och det engagemang som är så karaktäristiskt för henne:

"Politisk islam är provocerande och vänder sig såväl mot kurderna som kvinnorna. Islamisterna använder sig av islamofobin för att förtrycka kvinnorna. Våra kurdiska föräldrar var inte islamofober. Och alla kurder som nu bor i Väst är födda muslimer, men går i bräschen för kvinnors rättigheter.

Jag pratar inte om Sverige, utan jag talar om hur vi kämpade i de kurdiska bergen. Vi reste oss mot det samhälle som hade uppfostrat oss, eftersom vi upplevde förtrycket.

Här i Sverige är det läpparnas bekännelse när man talar om barns rättigheter, samtidigt som det startas religiösa dagis och skolor, där flickor inte får sitta vid samma bord som pojkarna."

Amineh tar en snabb paus. Ser ut över publiken och fortsätter:

"Det svenska samhället blundar under namnet religionsfrihet. Dessutom bidrar den svenska staten med skattemedel till de religösa skolorna. Och vi som kritiseras stämplas! Det är mycket, mycket allvarligt och fruktansvärt att detta sker i Sverige", säger Amineh med emfas från talarstolen.

I dag lever Amineh Kakabaveh under dödshot pågrund av sin kamp mot religiöst och hederskulturellt förtryck i Sverige.

Publiken är alldeles tyst och lyssnar uppmärksamt, medan Amineh fortsätter:

"Jag har från fyra års ålder hört utrop från minareterna om att pappor ska se till att deras döttrar täcker håret.

I Iran får kvinnorna inte vårdnaden om barnen vid en skilsmässa. Kvinnorna kan inte skilja sig såvida mannen inte är impotent och inte kan försörja henne. Två systrar är lika med en bror. Kvinnor uppfostrats till att vara halva människor. Kvinnor ska hålla käften och vara tysta.

Den svenske statsministern Stefan Löfven kommer till Iran och han böjer sig för islams makt. Han står inte på kvinnornas sida."

Iran har cirka 76 miljoner invånare. Mer än hälften är kvinnor som lever under islamistisk könsapartheid. De iranska kvinnorna går emot den islamistiska fundamentalistiska regimen och trotsar den. Men Sverige och EU sviker muslimska kvinnor och män som gör revolution mot barbariet i sina hemländer.

"Nu finns islamisterna i Sverige. Varför ska de få fotfäste här? Politisk islam kämpar mot kvinnornas frigörelse i Sverige."

Så tar Amineh upp islamkapitalismen. Pengar som kommer från länderna Saudiarabien och Quatar.Det senaste exemplet är Skandinaviens största moské, som byggs i Malmö.Enligt Sydsvenska Dagbladet har Qatar satsat drygt 30 miljoner kronor på moskén.

"Bygget av moskén har pågått i sju år och hittills har 76 miljoner gått åt, men när allt är klart kommer det att vara upp emot 120–140 miljoner. Ministeriet för islamiska affärer i Doha har en hemsida där det framgår att Khalid Shaheen Al Ghanim – Qatars viceminister för religiösa affärer – och hans medarbetare är ”ansvariga för att försäkra att alla områden av det moderna livet följer islams principer och Profetens lära”."

Sydsvenskan skriver att Qatar med andra ord bygger moskéer i Europa för att sprida den fundamentalistiska variant av sunnitisk islam som härskar på den arabiska halvön.

Amineh säger att islamkapitalismen är lika djävlig som USA-kapitalismen!

"Det är dags att vi nu gör våra röster till våra nya kalasjnikov! Alltså – gör din röst till en kalasjnikov", uppmanar Amineh publiken i Victoriahuset och får starka applåder.

Dagen innan terrorattacken då lastbilen kör in i Åhlens varuhus på Drottninggatan i Stockholm träffar jag Amineh igen. Jag ska göra en uppföljande intervju.

Hon har bett mig komma till Riksdagshuset. När jag fått min besöksbricka och gått igenom säkerhetskontrollen kommer Amineh och möter mig i den stora entréhallen i Riksdagshuset.

Vi kramar om varandra och hon har en skotskrutig dräkt på sig och ser nästan ut som en liten flicka. Men jag vet! Här är en av riksdagens modigaste ledamöter.

Vi går igenom olika rum och korridorer, alla vi möter hälsar hjärtligt på Amineh – civilminister Ardalan Shekarabi (s), bostadsminister Peter Eriksson (mp) med flera.Stämningen är vänlig, nästan lite flirtig, mot Amineh.

Vi hittar en soffa och några stolar i ett större rum bakom plenisalen. Amineh har lite knappt om tid, jag får en timme för intervjun. Men tiden räcker och hon hinner säga mycket.När jag frågar hur relationen är mellan henne och Vänsterpartiet nu för tiden svarar hon:

”Vi skiter i den konflikten. Men allt jag tidigare sagt stämmer. Allt mer kommer fram. Detta att jag varnat för islamisternas framfart – att vi till exempel har könsapartheid i skolor som stöttas av skattemedel. Vi måste ta bort pengarna från de föreningar och organisationer som predikar kvinnoförtryck. De som predikar är lobbyister/propagandister som i sina hemländer inte betyder någonting. De kommer hit och kallar sig för imamer och propagerar för islamismen och kalifatet. De är ute efter svenska skattemedel för att finansiera sin propaganda. Deras tjusiga formuleringar och låtsade solidaritet kommer bara att leda till elände i det här landet”, säger Amineh.

Så ställer hon en retorisk fråga:

”Varför ska jag som är riksdagsledamot vara tyst? Jag har en riksdagsplats, det kräver mod och jag kan inte böja mig för hot. Om jag inte tar upp de här problemen, finns det ingen annan som gör det!”

Amineh trycker på att det i en demokrati aldrig får lämnas ett vakuum.

”Det kommer snabbt att fyllas med antifeministiska krafter. Vi som avslöjar dessa krafter är kallade att debattera. Det är vår uppgift! Tigandet är den verkliga rasismen! Och än så länge finns inte kraften att våga utmana dessa obskyra islamistiska krafter! Men jag kan se långsiktigt att det inte kommer att bli bra för Sverige.”

Amineh anser att många etniska svenskar är rädda.

”De säger – vi stödjer dig Amineh till hundra procent, men de vågar inte företa sig någonting. Jo, gå till Sergels torg och sörja och lägga blommor. Det är allt de vågar!”

Väl värt att notera är att dessa ord uttalade Amineh dagen innan terrorattacken med lastbil på Drottninggatan.

Amineh fortsätter:

”Vi måste bilda demokratisk front mot de rasistiska och islamistiska rösterna som är ett hot mot demokratin.”

Hon understryker att man inte lämnar ifrån sig skyldigheterna till andra om man säger sig kämpa för demokratin!

Apropå mod, så undrar jag var Aminehs mod kommer ifrån?

”Jag är en orädd svensk, tack vare den kamp vi förde i de kurdiska bergen som Peshmerga,” svarar hon stolt och fortsätter:

”Men där vi levde och stred var det tydligare och öppnare.Vi visste var fienden fanns. Vi försvarade de mänskliga rättigheterna med protester.

Amineh Kakabaveh citerar gärna den tyske dramatikern och poeten Berthold Brecht.

Men det som nu sker i Sverige utan att någon försvarar det demokratiska samhället är absurt och befängt! Vi ska inte lämna ifrån oss något på grund av feghet. För det handlar innerst inne om feghet. Jag är villig att förlora mitt liv för andras frihet”, säger Amineh och menar allvar.

Och så citerar hon Berthold Brecht:

Lärandets lov

Lär dig det enklaste! Gör det nu,

ty nu är stunden här

det är aldrig försent!

Lär dig ditt ABC, det är inte nog men lär det!

Inget får hejda dig, börja nu

Allting bör du veta!

Du skall ta ledningen och makten

Lär dig, du som är arbetslös!

Lär dig, du som är fängslad!

Lär dig, kvinna i köket!

Lär dig, sextioårige!

Du skall ta ledningen och makten

Skynda till skolan, du som hemlös är!

Öka din kunskap, du som fryser!

Du som är hungrig, grip efter boken:den är ett vapen!

Du skall ta ledningen och makten

Var inte rädd för att fråga, kamrat

Låt ingen lura dig,

se efter själv!

Vad du inte själv vet

vet du ej!

Granska din räkning,

du ska ju betala.

Sätt ditt finger på varje siffra,

fråga: Hur kom den hit?

Du skall ta ledningen och makten.

Jag ställer frågan till Amineh hur hon vågar riskera allt det hon uppnått i Sverige? Hon som kom hit som fattig kvotflykting till allt det hon nu har uppnått – ett yrke och en bra betald riksdagsplats?

”Jag vill kunna se mig själv i spegeln. Det är därför jag kämpar för allas lika värde. Det borde alla svenskar också göra!

Men jag betalar ett högt pris. Under ett helt år har jag haft en klump i magen. I varje sajt som jag öppnat har jag kunnat läsa om Amineh – och det är inga vackra eller vänliga ord.

Islamisterna gör allt för att tysta mig! De är ute efter mitt liv.

Ekonomiskt så ger jag 100 000 kronor till Vänsterpartiet och jag ger pengar till min familj. Jag skulle ha kunnat tjäna 15 000 kronor om dagen på föreläsningar. Jag skulle ha kunnat bli rik. Men jag gör inte det. Jag satsar på det som är viktigast – att bevara den demokrati vi har här i Sverige.”

Det är val nästa år, 2018. Vad tror Amineh kommer att ske?

”Tyvärr tror jag att Sverigedemokraterna blir det näst största partiet. Jag hoppas att jag har fel!

Men många svenska män, kvinnor och en del invandrare som inte är rasister, men som känner sig bortglömda, kommer att rösta på SD. Det gör att rasismen lätt kan ta över.

Vad vi nu måste göra är att utmana makten, kapitalet och religionen. Vi har ett samhälle där de rikare bara blir rikare och de fattiga allt fattigare. Vi måste våga prata om segregationen.

Vi får sluta att dalta med konservativa invandrarorganisationer och dessutom bunta ihopalla till en klump. Alla muslimer är inte onda och alla svenskar är inte goda. Vi måste framförallt få en mer nyanserad debatt.”

Helene Bermans nya bok

För Amineh ligger feminismen och jämställdheten henne närmast hjärtat.

”Vi måste satsa på jämställdheten och på invandrarkvinnorna i förorten. Islamisterna hatar feminister och fria kvinnor. De kommer att göra allt för att förtrycka oss kvinnor. Det patriarkala förtrycket är precis som cancer, men med olika symptom och det sprider sig i olika former.”

Amineh är inte en politiker som bara pratar. Hon ser till att saker och ting händer. Hon startade Varken Hora eller Kuvad 2005, hon har dragit igång nättidningen Förortsfeministen och tillsammans med bland annat Grupp 8 från 1968 startat Bred feministisk plattform.

En plattform som är gränsöverskridande i samarbetet kring de viktiga frågorna som demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors rättigheter som nu hotas av backlash från många håll. Redan har ett antal tunga kvinnoorganisationer skrivit under och några av medlemmarna i Grupp 8.

”Det är dags för tredje vågen av feminism i Sverige. Vi måste slå oss ihop och kämpa för kvinnors liv och kroppar”, avslutar Amineh.

Nu har hon bråttom och tillsammans checkar vi ut från Riksdagshuset denna torsdag eftermiddag i april 2017. Jag ser kvinnan som inte är större än en kalasjnikov försvinna mot Gamla Stan.

Nästa dag äger terrorattacken rum, inte långt från Riksdagshuset i Stockholm.

Helene Bergman

Läs intervjun med Helene Bergman om "Förortens Grupp 8"

Förortens Grupp 8

Nyambo Sabuni, före detta jämställdhetsminister.

Sara Mohammad, grundare av riksorganistationen Glöm aldrig Pela och Fadime.

Hana Gadban, författare till ”Min jihad”.

Zeliah Dagli, flydde från förtrycket i stockholmsförorten Husby.

Gulan Avci, Liberala Kvinnors ordförande.

Soheila Fors, ger utsatta kvinnor i Sverige en fristad.

Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Maria Afrasiabpour, har utvecklat svenska för invandrare särskilt anpassat till kvinnor

Vill du ha ”Förortens Grupp 8” – VLT lottar ut fem böcker

Skriv och motivera varför just du vill ha ett ex av ”Förortens Grupp 8”. Mejla senast den 17 november till [email protected]

Annons
Annons
Annons