Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Ung talang mötte mogen Mozart

En ung dirigent, en ung pianosolist och två unga kompositörer tillsammans med en mogen Mozart. Det bjöd Västerås sinfonietta på torsdagen, i sin sista abonnemangskonsert för året.

Ung och lovande. I årets sista abonnemangskonsert tolkade Peter Friis Johansson Clara Schumanns Pianokonsert tillsammans med Västerås sinfonietta.

Mozarts Symfoni nr 39 är en mogen mans verk. Och till och med för att vara ett hastverk, han skrev ju symfonier på löpande band för brödfödans skull, är det ett mästerverk.

Sinfoniettan gjorde den intensivt samlad, med särskild tonvikt på sista satsens överväldigande energi. Men i satserna dessförinnan hade vi fått många starka upplevelser, bland annat med violinerna som en enda ljuvlig stråke och klarinetterna i vackert slanka slingor.

Mozarts geniala förmåga att plocka in oräkneliga klanger och utnyttja alla instrument till fullo, i väl behärskade satser, borde inte jämföras på samma dag med Clara Schumanns betydligt lösligare Pianokonsert. Men om vi betänker att hon var 14 år när hon skrev den är även den ett mästerverk.

Uttolkare var Peter Friis Johansson, en avgjort kommande begåvning på instrumentet och redan en publikfavorit i Västerås.

Första satsens ljusa klanger spelade han så älskligt man kunde begära men han drev på mera i den valörmättade, något dramatiska tredjesatsen. Men det vackraste var ändå mellansatsens meditativa samspråk med Sam Coppins cello.

Kvällens tredje kompositör var också ung, nu levande och närvarande i salongen: 29-åriga Andréa Tarrodi. Hennes Zephyros spelades för första gången i våras och vann första pris i Uppsala kompositionstävling.

I Zephyros är Tarrodi inspirerad av Dan Anderssons dikt Sång till Västanvinden och verket är sannerligen luftigt med en oberäknelig rytm och mängder av ljusa klanger vinande ur orkesterns alla röster.

Om vinden kom från väster är jag tveksam till. Snarare var det en nordan som blåste, något långdraget men med en välbehövlig kuling mot slutet och total stiltje i finalen. Lekfullt och medvetet på samma gång.

Gästdirigenten var Sarah Ioannides, också hon ung men redan erfaren från flera orkestrar världen runt. Hon visade ett förfinat ledarspråk och var särskilt imponerande i Mozartsymfonin, fri från både notblad och maner.

Musik

Västerås sinfonietta

Dirigent: Sarah Ioannides

Solist: Peter Friis Johansson, piano

Konsertmästare: Daniel Frankel

Var: Västerås konserthus

När: Torsdag

Annons
Annons
Annons