Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Fler barnböcker vill bryta normer

Alla ska få vara med, var ett framträdande budskap i barn- och ungdomsutgivningen förra året. Transpersoner, fattiga och flyktingar fick egna berättelser när antalet barnböcker ännu en gång slog rekord.

Sedan år 2000 har utgivningen av barn- och ungdomsböcker mer än fördubblats. Förra året steg den igen, med 16 procent jämfört med året innan, visar Svenska barnboksinstitutets (Sbi) årliga Barnboksprovning. Sammanlagt gavs 2 414 titlar ut under 2016.

Försäljningen av barn- och ungdomsböcker ökar så det finns ett stort intresse av att ge ut böcker, säger Lillemor Torstensson, kommunikatör och verksamhetsansvarig på Sbi.

Det finns flera orsaker: små förlag har etablerats, egenutgivningen stiger och det har blivit billigare att trycka böcker. De senaste åren har bristande läskunskaper också lett till flera läskampanjer, vilket Lillemor Torstensson tycker är positivt.

Men många böcker betyder inte automatiskt mer kvalitet.

Vi ser mer av samma böcker. Till exempel är så kallade bruksböckerna med vardagsberättelser vanliga och relativt lika.

Alla ska inkluderas

En tydlig trend förra året var dock att fler barn fick berättelser att spegla sig i. 2016 skildrades bland andra transpersoner, barn med autism eller albinism och rullstolsburna. "Tala är guld" handlar om en flicka med cerebral pares som lär känna en kille med tvångssyndrom.

Under ett antal år har vi haft förlag som är nischade på att bryta normer. Men nu börjar det komma fler sådana böcker också från de stora förlagen säger Lillemor Torstensson.

Bibliotekarien Sofia Gydemo håller med och pekar på boken "Dumplin'" av Julie Murphy, där huvudpersonen är överviktig. Hon accepterar sig själv men känner samtidigt att hennes kropp inte duger i andras ögon.

Flickkroppen i ungdomsböcker är ofta väldigt smal. Så en bok om en överviktig tjej som till och med får visa sin kropp på omslaget är ovanligt, säger Sofia Gydemo.

Flykt och fattiga

År 2016 fick barnen också en mängd böcker om flykt. I bilderböckerna framställdes flykten ofta som en strapatsfylld resa, medan historierna för mellanåldern visar mer av dess trauma.

Man kan fråga sig om vi under 2017 kommer att se böcker om dem som kom fram hit, spekulerar Sofia Gydemo och säger att det hittills saknas.

Redan 2015 syntes stigande socioekonomiska skillnader i barnböckerna. Trenden fortsatte förra året, med bland annat funderingar kring tiggeri och en mammas ekonomiska vardagskamp, i boken "Veckan före barnbidraget".

Men trots inkluderingsviljan saknas en hel del berättelser, tycker Torstensson och Gydemo. Inte minst för att den geografiska spridningen på översättningarna har minskat: det kommer ytterst få översättningar från andra delar av världen än den västerländska. Faktaböckerna är också likriktade och handlar främst om djur och fotboll.

Trots att så många människor kommer hit finns inga faktaböcker om andra religioner, politik eller demokrati. Det känns väldigt exkluderande, säger Lillemor Torstensson.

Digital trend

Den digitala verkligheten har också klivit in i barnböckerna, med instruktionsböcker i programmering och sagor där ipads blir magiska portaler.

Där finns böcker om en tjej som lanserar en modeapp, en vloggare och en bok som lär barnen att bli Youtubers, säger Sofia Gydemo.
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons