Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla måste få tala sitt modersmål

Annons

I flera artiklar har VLT skildrat hur skolor i invandrartäta områden tappar elever till andra skolor, både kommunala och fristående. Det här presenteras som nyheter och den borgerliga oppositionen är snabb med att gå ut och beklaga sig över den misslyckade integrationspolitiken.

Det här mönstret har gått att urskilja ända sedan friskole- reformen och andra valfrihets-reformer påbörjades av social- demokraterna under 1980-talet och sedan genomfördes fullt ut av den borgerliga majoriteten i början av 1990-talet. I en statlig utredning (SOU 1993:47) skrev man att om man "bortser ifrån skolor i socialt underpriviligerade områden som kan väntas förlora många elever så får alla andra bättre eller lika bra skolor". Det var alltså med öppna ögon man genomförde reformen.

I stället för att begrunda den forskning som finns inom området är Bengt-Åke Nilsson (fp) snabb med att komma med några hemsnickrade lösningar. Han förutsätter i sin debattartikel den 3 november att det är ett problem att få duktiga lärare till Stenkumlaskolan. Det är ett hån mot den personal som dagligen kämpar med undervisningen där, och uppenbarligen når bra resultat, enligt rektor Hans Lithammer. De har dessutom bara behöriga lärare, vilket är ganska ovanligt. Varför skulle det vara så att man skulle få ännu bättre lärare till en skola med högre löner? Gladare lärare, javisst, men vem avgör vilka lärare som är de bästa? Bengt-Åke Nilsson själv kanske?

Vidare föreslår han att man kan lösa elevernas påstådda svårigheter med att tvinga dem att bara prata svenska i skolan. Den forskning som finns på området visar att det är helt fel väg att gå. Det är genom att stärka barnens förstaspråk som man utvecklar deras möjligheter att lära sig svenska och ta till sig annan kunskap. Internationella undersökningar har visat att Sverige länge har använt sig av den sämsta modellen för barn med annan etnisk bakgrund. Vi har lagt alldeles för stor vikt vid att all undervisning ska bedrivas på svenska när många skulle kunna ta till sig ämneskunskaper lättare på sitt förstaspråk. Vikten av modersmålsundervisning kan inte nog betonas.

Som jag ser det gäller det för både skolpersonal, politiker och media att lyfta fram de fördelar som finns med blandade skolmiljöer, där barn med olika bakgrund möts. Barnen utvecklar lättare empati, känsla av solidaritet och kunskap om andra kulturer. Skolan har ett demokratiskt uppdrag som inte får åsidosättas.

Vi måste också visa upp de positiva aktiviteter som förekommer på de olika områdena. Föreningar och skolors ihärdiga arbete för att ge sin stadsdel ett bra rykte måste uppmärksammas mera.

I stället för att lägga sig i detaljer i det pedagogiska arbetet ska politiker se till de strukturer som påverkar skolornas möjligheter att bedriva undervisningen. Det är politikens uppgift att förändra det system som gör att skolor tvingas konkurrera med varandra och det är dess uppgift att motverka bostadssegregationen. Det är dags att ompröva de skolreformer som genomfördes under 1990-talet och som lett till ytterligare segregation i redan segregerade områden.

Vasiliki Tsouplaki

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons