Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla tjänar på fler och växande företag

Annons

Under året har "tillväxten" blivit det kanske främsta slagordet i den svenska debatten.

I samband med regeringsdeklarationen, tillväxtsamtalen och nu senast regeringens program "Innovativa Sverige" har tillväxten satts i centrum.

Men medan rapporter skrivs och utredningar tillsätts förlorar både kommunerna och hushållen miljardbelopp. Med hjälp av ny statistik från SCB kan Företagarna visa att tillväxttappet under de senaste åren haft svåra konsekvenser för alla i vårt län.

Många av de viktigaste frågorna för Sveriges småföretag har dragits i långbänk under de senaste åren. Fåmansbolagsreglerna, som straffbeskattar ägarna till mindre aktiebolag, har utretts år efter år utan att några betydelsefulla förändringar har tillkommit. Sjuklöneansvaret är fortfarande alltför betungande för de mindre företagen. Finansieringsproblemen för nystartade företag är uppenbara trots en lång rad av utredningar.

I samtliga fall utlovas ständigt nya översyner av reglerna.

Denna senfärdighet försvaras ofta med att tillväxtpolitiken måste vara långsiktig. Men regeringen tycks ha glömt att den långa sikten bara är en rad av korta sikter. För varje år av förlorad ekonomisk utveckling tappar Sverige i välstånd.

Under slutet av 1990-talet hade Sverige en ekonomisk tillväxt på cirka 4 procent. Det var en unik period för Sverige under de senaste 30 åren, men i flera andra länder har de lyckats upprätthålla en lika hög tillväxt under en lång följd av år. På Irland har invånarna vant sig vid dessa höga tillväxttal sedan slutet av 1980talet, vilket också gjort landet till ett av EU:s rikaste länder.

När tillväxten är hög ökar lönerna som betalas ut i företagen, både genom lönehöjningar och genom att fler anställs. På bara några år får därför tillväxten stora effekter på hushållens och kommunernas inkomster.

Företagarna har nu, med hjälp av statistik från SCB, jämfört hur lönerna i den privata sektorn utvecklats under de lönemässigt goda åren 1997-2000, jämfört med situationen under 2000 till 2003.

Statistiken visar att om svensk ekonomi under 2000talet fortsatt att växa som under slutet av 1990-talet hade lönerna i den privata sektor n varit drygt 80 miljarder högre, vilket bland annat skulle ha tillfört kommuner och landsting cirka 25 miljarder kronor.

Tittar vi bara på effekten i vårt län visar siffrorna att Västmanlandshushållen i genomsnitt skulle ha haft 14 000 kronor mer efter skatt per år om tillväxttakten från slutet av 1990-talet hade stått sig under de senaste tre åren. Samtidigt hade våra kommuner och vårt landsting haft cirka 480 miljoner kronor mer i årets budget. Det hade exempelvis räckt till att finansiera 2 000 lärartjänster eller 2 700 hemvårdare i länet.

Beräkningarna visar tydligt att Sveriges ekonomiska tillväxt inte bara är ett långsiktigt problem. För varje år som går utan konkreta åtgärder tappar vi i levnadsstandard. Alla tjänar på fler och växande företag. Nu behöver regeringen gå från ord till handling i tillväxtfrågan.

OVE JANSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons