Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Återinför fylleriböterna

Annons

Debatt

Regeringens fantasilösa alkoholpolitik skulle kunna ersättas av ett aktivt motarbetande av missbruk, skriver före detta riksdagsledamoten (s) Thure Jadestig, Västerås.

Nu råder det krig mellan regeringen och EU-kommissionen i alkoholfrågan. Kommissionen har anmält Systembolagets importmonopol till Europeiska gemenskapsdomstolen. Folkhälsominister Morgan Johansson har kritiserat kommissionären Fritz Bolkestein för att gå alkoholindustrins ärenden. Denne har svarat med att anklaga Systembolaget för att vara olagligt.

Troligen gör regeringen bäst i att förbereda sig på en förlust. Ty kommissionen - och sannolikt även domstolen - gör strikta paragrafläsningar av EU:s handelsregler. Men regeringen själv har inte heller gjort mycket för att värna folkhälsan med den nya alkoholpropositionen. Så talet om folkhälsan blir allt tommare.

Nu gäller det inte längre att aktivt hålla nere totalkonsumtionen och därmed förebygga missbruk och skador. Under de senaste tio åren har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med en tredjedel. Om alkoholskatterna, som allt fler räknar med, kommer att sänkas till mellaneuropeisk nivå kan vi förvänta oss en lika stor höjning till.

I det läget nöjer sig regeringen med nya regler för alkoholreklam. Om regeringen inte längre tror på möjligheterna att hålla nere missbruket genom att begränsa totalkonsumtionen, då borde den fokusera på möjligheterna att hejda missbruket. Men regeringen skapar inga nya möjligheter eller resurser för att ingripa mot missbruket, inte ens när det vållar skador för individen och omgivningen. I propositionen finns inget som handlar om att ge folket på fältet effektiva instrument då det gäller att markera för vissa personer att det är slutsupet.

Som kontrast mot denna fantasilöshetens triumf vill jag här föreslå fem nya tag direkt inriktade på att stävja missbruket. De kommer att bli tvingande nödvändiga om Systembolagets importmonopol faller och alkoholskatterna sänks. Men de är redan nu direkt påkallade mot bakgrund av den stora konsumtionsökningen under senare år.

1. Skyldighet för etablissemang med alkoholrättigheter att betala kostnaderna för gästernas superi och svineri på allmän plats i närheten. Sådan skyldighet finns nu i England. Den betyder att barer och andra som tjänar stora belopp på gästernas alkoholintag måste betala för åtminstone en del av de skador som alkoholen vållar i närsamhället.

2. Återinförande av fylleristraffet med böter. Vid tillkomsten 1976 av lagen om omhändertagande av berusade (LOB) trodde man från regeringens sida att ett medicinskt omhändertagande - i stället för ett polisiärt - av fyllerister skulle medföra bättre insatser mot missbruket. Så blev inte fallet. Ett återinförande av fylleristraffet med påtagliga böter, som gärna får tillfalla den lokala polismyndigheten, skulle ge effektivare ingripanden mot fylleriet på allmän plats. Böter med omedelbar indrivning skulle bli en kännbar "skatt" på det egna drickandet. Men de skulle också vid rapportering ge tydligare signaler till andra myndigheter (socialtjänst, länsstyrelse, med flera) om att Jeppe håller på att supa ner sig och att hans alkoholvanor måste utredas och läggas om i grunden.

3. Inrättande av en särskild Alkobrottsmyndighet. I USA har den federala Byrån för alkohol, tobak och skjutvapen uppgiften att ingripa mot bland annat alkoholsmuggling. I Stockholm fanns på 1920-talet två anställda vid AB Stockholmssystemet med uppdrag och båt för att bekämpa spritsmugglingen. De hade polismans befogenhet från Överståthållarämbetet och lön från bolaget. I dag har varken polisen eller tullen resurser att systematiskt bekämpa alkoholsmugglingen utan att samtidigt ta resurser från till exempel den prioriterade kampen mot narkotika. En särskild organisation måste skapas för att stoppa den systematiska alkoholbrottsligheten. Denna skulle kunna kallas för Alkobrottsmyndigheten (ABM) och arbeta med allt från överträdelser av utskänkningsbestämmelser till systematisk spritsmuggling. ABM:s verksamhet kan bekostas av alkoholskatterna eller Systembolagets vinster.

4. Hårdare regler för återkallande av körkort vid trafikonykterhet och allmänt fylleri. Hot om återkallande av körkort är ett av de få pedagogiskt verkningsfulla instrumenten för att styra människors alkoholbeteende. Återkallande bör ske även vid upprepad gångfylla. Det bör göras oberoende av körkortsinnehavarens sociala eller professionella status, alltså oavsett om han anser sig behöva körkortet för sin försörjning.

5. Inrättande av särskilda nykterhetsnämnder. Arbetet med drogfrågor måste skiljas ut från socialtjänstens allt för stora problemkaka. Med särskilda nykterhetsnämnder skulle det kunna bli ett samlat grepp på förebyggande, ingripande och behandlande insatser. Det skulle ge ett klarare politiskt ansvarsutkrävande för den lokala drogutvecklingen.

Så kan man fortsätta sektor efter sektor i samhället. Men regeringskansliet kommer sannolikt att ducka för missbrukets konflikter i vardagen. Skall man döma av de senaste årtiondenas agerande från den sidan kommer man att vara nöjd med att prata, hålla presskonferens och dela ut några miljoner. Sedan kvarstår det för misshandlade alkoholisthustrur och andra drabbade att även fortsättningsvis lida och fördraga konsekvenserna av missbrukarnas beteende.

THURE JADESTIG

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons