Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Behöver vi Mälardalsrådet?

Annons

Mälardalsrådets viktigaste uppgift är att stimulera utvecklingen av Mälardalens infrastruktur. Här ligger ju nyckeln till det mesta av regionens ekonomiska utvecklingspotential. Inför vårkonferensen den 23 mars försöker man nu krysta fram "en gemensam transport- och trafikvision".

Rådets trafikpolitiska arbete är helt dominerat av huvudstadens centralperspektiv: Utredningsarbetet delas upp i "stråk" som enbart tycks handla om trafikflödena in mot och ut från storstaden. På "stråkmöten" ska man så hitta på fiffiga sätt att åtgärda den storknande Stockholmstrafiken. Rådet kanske kan ha spelat en viss roll under tillkomsten av Mälarbanan, men rådet har snöpligen misslyckats i de övriga viktiga infrastrukturfrågor som var aktuella redan när rådet bildades.

Stockholms stad och län har misshandlat frågan om anslutning av E18 till stadens trafiksystem i ett tjugotal år. Nu framgår det av Mälardalsrådets hemsida (www.malardalsradet.se), att provisorierna i det här "stråket" ska hanteras med ett målsättningsarbete, som kanske leder till en bättre situation år 2030! Man tror inte sina ögon!

Vi har inom regionen några av de värsta företeelserna inom landets vägväsen. En milslång sträcka mellan Enköping och Västerås drabbas exempelvis årligen av många mycket svåra olyckor och har beskrivits som den enda Europaväg som går rätt igenom en bensinstation! En utbyggnad av vägen till motorvägsstandard hade högre prioritet för 15 år sedan än den har idag. Projektet är mer avlägset nu än när Mälardalsrådet bildades. De två berörda landshövdingarna har i en särskild aktion begärt att Vägverket måtte göra något åt den nu så akuta situationen, men Mälardalsrådet tycks inte längre ens intressera sig för saken. Projektets senaste nedprioritering skedde uppenbarligen i samband med att regeringen i sitt frikostiga SAAB-paket behövde lösgöra resurser till Göteborgsregionen.

Ingen minns väl längre de stolta planerna på "Räta Linjen" med en ordentlig vägförbindelse Gävle- Västerås-Norrköping! Den goda tanken var att förkorta avståndet söderut för de transporter som utgår norr om Uppsala, och samtidigt eliminera denna onödiga belastning på Stockholms trafikapparat. I stället för att låta denna till stor del tunga trafik trängas med den redan hårt belastade huvudstadstrafiken skulle den i stället släppas fram rakt genom Mälardalens centrala nord-syd-axel. Detta borde väl vara en viktig fråga för Mälardalsrådet, kan man tycka. I själva verket har rådet genom alla år gett ut ett antal glättiga trycksaker utan att med ett ord beröra Räta Linjen, och på rådets hemsida hittar man den inte alls. Projektet finns faktiskt kvar på Vägverkets hemsida, men där framgår det mycket tydligt, att det numera har den allra lägsta prioritet.

Inte ens i paradfallet med den öst-västliga spårbundna trafiken har Mälardalsrådet egentligen varit särskilt framgångsrikt. Satsningen på Mälarbanan gjordes huvudsakligen under 1990-talet, men det hela avstannade innan målet var nått. Idag ståtar dess trafik med den sämsta tillförlitlighetsstatistiken i landet, vilket beror på att de sista delarna av projektet aldrig slutfördes. Allt hopp om snar förbättring kan vi glömma. Man visste redan från början att befintliga spår sista sträckan in till centrala Stockholm inte skulle räcka till och att den nödvändiga utbyggnaden av spårkapaciteten tar flera år. Ändå skjuts byggstarten på framtiden gång på gång.

Visst behöver vi ett samarbete mellan kommuner och landsting i Mälardalsregionen! Mälardalsrådet fungerar emellertid inte och tycks ha spelat ut sin roll. Lägg ner eländet och sök andra samarbetsformer; resultatet kan i varje fall knappast bli sämre!

Leif Hjärne

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons