Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betyg helt utan kvalitetssäkring

Annons

Så var det dags igen! Sammanställningar över betygsresultat kommer inom kort att sälja lösnummer och locka till debattprogram i såväl radio som television. Mycket märkligt fenomen, detta med jämförande av betyg och skolor.

Ett jämförande bygger naturligtvis på att man vet vad ett betyg står för. Det bygger således på att ett G på den ena skolan är detsamma i kvalitet som ett G på skolan intill. Naturligtvis är det inte så. Det har aldrig varit så och det kommer aldrig att bli så. Jag spår inte i kaffesump och jag läser inte i stjärnorna men jag hyser en stor tilltro till mänsklighetens förmåga till förnuftsmässigt tänkande.

Jag påstår att betygens nivå i dag står helt utan kvalitetssäkring. Om det är så att betyg i dag sätts utifrån resultat på skriftliga prov, ambition på lektion och närvaro påstår jag att detta på intet sätt är förenligt med en målstyrd verksamhet. Jag hoppas att föräldrar, elever, politiker och tjänstemän inom Västerås stad har klart för sig vad betygen står för utifrån målstyrdhet på respektive skola.

Om man inte vet det blir hela denna diskussion mycket märklig, ja faktiskt helt absurd. Man jämför något man inte vet vad det står för och tar detta för en sann jämförelse mellan skolor. Ett osannolikt sätt att bedriva professionell verksamhet som bygger på en total godtycklighet i jämförelse mellan skolor. Om det dessutom är så att betygen är ett konkurrensmedel blir bilden än mer genant. Vi konkurrerar med bokstäver som ingen vet vad de står för!

I Finland jämför man inte skolors betygsresultat med varandra. Finska staten ser ingen som helst anledning till detta. Tack för den klokskapen.

Vi måste som skola visa vad betygen står för på vår enhet. Vi måste ha en total insyn för elever, föräldrar, politiker och tjänstemän. Om läraren är den ende som på förhand har makten över kvalitetsnivå har vi en obehaglig maktbalans. En maktbalans som på intet sätt bejakar elevens intresse, talang och behov.

Många är de män och kvinnor som pekat på det dåraktiga i att behålla ett gammalt system eller synsätt utan att ifrågasätta det. Gallileo Gallilei påstod att jorden snurrade runt solen och inte vice versa och fick utstå tuff kritik för detta. Mitt, i sammanhanget blygsamma, påstående gör inte att jag riskerar att bannlysas av kyrkan men det har en sak gemensam med synen på vår planets plats i universum: Det omkullkastar det man tidigare tagit för givet. Betygen är i dag synonyma med kejsarens nya kläder och jag hoppas innerligt att vi ger någon, varför inte mig, mandat att öppna ögonen och se det sanna: Kejsaren är naken.

I princip samma ämnen i dag som för 160 år sedan bedöms eleven på samma sätt och utifrån samma kriterier som då vardagen inte hade begrepp som elektricitet, allmän rösträtt, bilar, radio, television med mera. Betygen byggde i början på aga som prestationshöjande faktor! Är det någon som tror att betygen i dag ger något annat än upprätthållandet av en skuggbild av skolans/elevens resultat? Är detta det bästa sättet att ge en bild av vad samhället får för de miljarder i skattemedel som satsas varje år? Hemska tanke! Vet du som förälder och elev att ett VG innebär bättre förutsättningar att klara av samhällets förväntningar än ett G? Om inte: Kräv insyn i vad betygen står för och nöj er inte med bokstaven i avgångsbetyget!

Gå till dig själv: Lärde du dig för livet eller lärde du dig för att skaffa betyg? Vilken kultur var rådande? Vilka elever finns då med i sammanställningen av elever som ännu ej nått G i ett eller flera ämnen? Svaret är samtliga och det inkluderar den till Sverige nyligen inflyttade eleven som mött det svenska språket i två år och aldrig sett skolan som han eller hon tillhör. Här finns även eleven som i tre år befunnit sig på institution och inte bedrivit något som helst kunskapande och här finns eleven som har MVG i alla ämnen utom slöjd.

Vågar man sedan som lärare sätta ett ärligt ÄEG(=ännu ej godkänd) utifrån kursplan och läroplan om man riskerar att utsättas för ensidig granskning och utmålas som en sämre lärare i en sämre skola? Vilka har det modet? Om man ej har det: Hur sann blir då bilden? Vågar man sätta ett ärligt ÄEG eller är rutinen sådan hos mig som lärare att jag sätter ett snällt G då eleven faktiskt gjort sitt bästa men ej nått ända fram? Snällt för vem kan man undra och dessutom helt oförenligt med en målstyrd organisation.

Elever och föräldrar på Apalbyskolan har rättigheten och skyldigheten att tycka till om vår skola då de är våra kunder, tillika samarbetspartners. Politiker som beställare i en politiskt styrd organisation skall ha total insyn och återkoppling om de resultat skolan når och inte når. Detta låter sig ej redovisas i det system av otidsenliga och missvisande sätt att bedöma elevers kunskapsutveckling som vi har i dag.

Med förhoppning om mer än stilla hummanden vid frukostbordet.

ANDERS HÄRDEVIK

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons