Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bortglömda kvinnor i utanförskapsområden

Annons

Jämställdheten är ett glödande ämne nu för tiden. Speciellt då Fi ? feministiskt initiativ ska etableras som ett politiskt parti nu i september. Regeringen var inte sen med att följa trenden. Dels genom att presentera Feministas före sommaren och nu senast med presentationen av den jämställdhetspolitiska utredningen.

Inte så mycket är nytt för oss som är insatta i hur-fördröjer-man-en-långvarig-lösning-i-praktiken, som den socialdemokratiska regeringen brukar köra med. En ny myndighet föreslås. Jag som svensk med utländskt ursprung kan inte låta bli att jämföra Integrationsverket med Jämställdhetsverket. Idag har vi en Jämo ? Jämställdhetsombudsman och en DO ? Diskrimineringsombudsman.

Istället för att satsa mer på de befintliga kunskaperna som finns inom de ovannämnda ombudsmännens kanslier, satsar man på en ny myndighet.

Man lanserar bara ett nytt namn. I dagsläget finns det 234 myndigheter. Ja, just det, de blir 235 stycken med den nya. Jag som nysvensk jämför Integrationsverket som har funnits i många år, och som fortfarande satsar miljoner på organisationer som till exempel Centrum mot Rasism ? som istället för att jobba mot reell diskriminering, ägnar sig åt dyra resor och att kritisera glassar.

Detta sker i statens regi. Allt för att fördröja en hållbar lösning på integrationsproblemen.

Detsamma gäller för jämställdheten. I rädslan för Fi som kommer att ta väljare från s-kartellen (s+mp+v) och istället för att satsa på redan kända åtgärder med mer delad föräldraledighet, subventionerade hushållsnära tjänster, jämställdhet i förskolan, fler kvinnliga företagare, kvinnojourer i varje kommun, fler mansjourer, hårdare straff mot våldtäktsmän och en mer sträng jämställdhetslag, vill man satsa på att (som vanligt) ? tillsätta utredning på utredning och i slutändan ? en ny myndighet.

Det är verkligen synd att vi män lyser med vår frånvaro i debatten. Det är viktigt att påpeka att ett mer jämställt Sverige gynnar inte bara kvinnor, det gynnar oss män också.

Det är solklart att jämställdhetssträvan är inte bara är en kvinnofråga, lika mycket som det är klart att alla män inte slår kvinnor.

Därmed min invändning som liberal mot Fi och vänsterfeminism som drar alla män över en kant.

Det är också uppseendeväckande att jämställdhetsdebatten i Västmanland och resten av Sverige, handlar mestadels om lönenivåer, fler kvinnor i styrelser med mera.

Men ingen nämner de kvinnor som bor i utanförskapsområden där arbetslösheten bland kvinnor är mycket högre än bland männen, där skolgången bland kvinnor är mycket lägre än bland männen, där sjukdomsantalen bland kvinnor är mycket högre än bland män.

I till exempel min stadsdel Råby i Västerås och i Åkra i Sala är arbetslösheten bland kvinnorna 21 procent högre än bland männen. I Bäckby 14,2 procent, i Pettersberg 12,3 procent, i Hammarby 10,8 procent.

Inga av alla dessa jämställdhetsutredare, oavsett om det är på kommunal- eller på riksnivå, talar om det. En förändring måste ske.

Avni Dervishi

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons