Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bredband - en demokratifråga

Annons

Informationstekniken har förändrat de traditionella kanaler som samhället använt sig av under flera årtionden. En positiv utveckling då man numera kan få fakta från hela världen snabbt och enkelt genom till exempel internet och andra media. Under samma tidsepok har vi blivit mycket rörligare rent geografiskt, vårt lokala område och kunskap om detsamma har ökat dramatiskt i storlek. Detta gäller inom alla områden. Vår medvetenhet om det globala och lokala samt det gemensamma ansvaret i de beslutsfattande leden via EU och FN gör att man vidgat sitt sökande efter information. Även samhället förväntar sig i allt högre grad att relevant information hämtas eller söks via dagens stora utbud av kanaler och dess tillgänglighet.

Det offentliga ger inte längre informationen, de talar om var den finns. På sikt kan detta bli ett demokratiskt problem då priset för informationen varierar beroende på infrastrukturens tillgänglighet.

I förlängningen innebär det att plånboken styr över vilken kunskapsnivå och vilket engagemang som medborgarna har råd med. De orättvisa kostnaderna för att få informationen oavsett om den är självvald eller påtvingad måste ses som en samhällsfråga och inte drivas utifrån ekonomiska teser. Marknadens principer i all ära men då det gäller medborgarnas delaktighet är det inga bra riktlinjer att följa.

Några exempel får belysa problemet:

l Är du aktiv i samhället idag sprids de flesta kallelser, dagordningar, minnesanteckningar samt diskussionsunderlag via internet. Nästan alla dokument från stat, kommun, EU, FN, länsstyrelse et cetera finns att hämta (ladda ner) från nätet. Detta gäller även stora utredningar och rapporter från olika myndigheter.

Detta digitala porto belastar mitt konto samtidigt som det förutsätter att jag har köpt in nödvändig tekniskt apparatur. Om jag nu bor i ett omland där bredband eller andra möjligheter saknas och endast har ett telefonmodem av "antik karaktär" till mitt förfogande, då blir min kostnad för informationen väldigt hög.

l Idag finns det möjlighet till distansstudier på i stort sett alla utbildningsnivåer, såväl kommunala som privata. Detta gör att ungdomar avstår från att söka en viss skola då förutsättningarna att lyckas är dåliga från början. Även i grundskolan används alltmer det digitala som informationskälla i projektarbete och liknande. Redovisningar och information till hemmet förekommer i allt större utsträckning även i grundskolan.

l Parallellt med detta erbjuds allt oftare möjlighet till distansarbete. Krav från arbetsgivaren är, utöver den egna kompetensen, god och snabb uppkoppling. Har du inte det senare är det inte ens lönt att söka tjänsten. Den lokala tillväxtpotentialen hämmas även den, då företag väljer att etablera sig på orter där man satsat på teknik och infrastruktur, vilka är nödvändiga förutsättningar för att skapa ett gott företagsklimat.

l I flera kommuner sänds vissa möten och debatter via lokala nät ut till invånarna via både radio och tv. Den tillgängligheten erbjuds oftast bara centralorten, inte omlandet. Vill jag då aktivt delta i den demokratiska dialogen får jag ta min bil, köra x antal mil och betala x antal kronor i resekostnader samt parkeringsavgifter, då de flesta möten är sen eftermiddag till tidig kväll. Ett faktum som gäller även då kommuner inbjuder till medborgardialoger.

Medborgarnas avsvalnande intresse för den demokratiska processen är ett ämne som diskuteras i alla led oavsett politisk färg. Det är därför av största vikt att politikerna lyfter frågan om att informationssamhällets olika kanaler görs tillgängliga för alla. Den enskilde individen skall inte med redan skattade egna medel betala för att kunna hålla sig a jour med de valda företrädarnas förehavanden.

Det måste ses som självklart att arbetsmarknadens, näringslivets och utbildningsväsendets möjligheter ställs till allas förfogande. Inte vill vi se ett nytt klassamhälle där indelningen bestäms utifrån teknikens tillgänglighet utan möjlighet till påverkan av individen själv.

Den påverkan vi har är med vår valsedel. Tänk på att det nya året som står för dörren är valår. Då om inte förr kan vi som medborgare utöva den lilla makt vi har.

Annika Björk

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons