Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Civilkurage handlar om personligt ansvar

Annons

Hösten 2005 lämnade kristdemokraterna in en motion i riksdagen med förslag om att införa en civilkuragelag i Sverige.

I svensk rätt i dag finns ingen allmän skyldighet att agera för att avslöja eller hindra brott. Någon plikt att anmäla brott som redan har begåtts, finns inte heller i vår lagstiftning. Ett undantag är när barn far illa. Då är föräldrar, andra uppfostrare och förmyndare skyldiga att anmäla.

I flera länder i Europa har man lagstiftat om underlåtenhet att hjälpa personer i fara, till exempel i Norge, Finland, Frankrike, Schweiz och Belgien.

Straffansvarsutredningens (SOU: 1996:185)förslag om att utkräva straffrättsligt ansvar om man inte tillkallar hjälp eller försöker rädda någon i allvarlig fara, ledde inte till någon lagstiftning på detta område.

Vi behöver få ett samhälle med mera medmänsklighet och mod att säga ifrån. Goda exempel finns dock.

I DN den 19 januari i år kunde man läsa om två killar med rakade hjässor som beordrade en svarthårig medelålders man att lämna sin plats till dem. När så inte skedde höll de upp sina knytnävar. Då ställde sig en passagerare upp i vagnen och inom några sekunder hade alla ställt sig upp!

De två killarna klev av vid nästa station. Mod smittar på samma sätt som rädsla. Ofta är det rädslan som tar överhand och man vågar inte se det som sker. Man ska inte kunna delegera bort ett ansvar men var och en måste dock ta ställning till vad som är möjligt att göra utifrån situationen och sina egna förutsättningar. En människa som ingriper ska inte lämnas i sticket och ska inte som busschauffören Nikolai hotas med uppsägning då han stoppade en brutal gängmisshandel.

Vi är väl medvetna om att moral inte kan ersättas av lagar men en lagstadgad skyldighet att hjälpa en nödställd uppmuntrar och uppmärksammar människors ansvar för varandra. Vi har en lag i Sverige sedan 1979 om förbud mot barnaga. Lagen är normgivare för alla som har med barn att göra och den manar till ett personligt ansvar.

Civilkurage måste också finnas på arbetsplatserna. Sexuella trakasserier på en fritidsgård i Västerås, som vi nyligen läst om i VLT, där man inte markerat tydligt och vidtagit åtgärder till skydd för den som utsatts är ett exempel på bristande civilkurage och ett ärende som bör granskas utifrån jämställdhetslagen.

Civilkurage verkar också saknas i kultur- och fritidsnämndens politiska ledning. Det är denna nämnd som ansvarar för fritidsgårdarna i kommunen. Det är mycket märkligt att detta ärende ännu inte behandlats i nämnden trots att rättegång hölls i december förra året där en

16-åring dömdes för sexuellt ofredande mot den kvinnliga fritidsledaren på fritidsgården. Inte ens vid onsdagens möte behandlades frågan trots att den stod på dagordningen!

Elisabet Fridén

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons