Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det fria ordets soldater

Annons

Förtroendet för dagspressen har minskat tre år i rad till rekordlåg nivå. Dessutom rasar förtroendet för journalister i dagspress och i radio/tv. Det är alarmerande och ett stort problem. Visserligen är det framför allt kvällstidningarna som svenska folket misstror. Vi lokaltidningar klarar oss betydligt bättre i de årliga undersökningar som SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) vid Göteborgs universitet gör. Professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull säger att nedgången i förtroende inte bara beror på enskilda händelser utan troligen är en allmän försvagning av tilliten, främst till kvällspressen. Professorerna skriver:

"Det senare betyder att dagspressens nedgång knappast bara kan vara en följd av enskilda händelser - de trista budskap man förmedlade i september 2001 eller sensationsskriverier efter mordet på Anna Lindh i september 2003 - utan snarare kan vara ett tecken på en allmän försvagning av tilliten till pressen som nationell samhällsinstitution ."

Vi lokaltidningarstår närmre våra läsare, vi bygger långsiktiga relationer och vi behöver inte sälja tidningen på samma sätt varje dag, sju dagar i veckan, som är kvällstidningarnas utmaning. Men ändå. Vi möts också av misstro från läsarna. "Kan man verkligen lita på vad som står i tidningen? Vågar man låta sig intervjuas, när man inte vet hur det kommer att se ut i tidningen, vilka citat som är med, eller vad som står i rubriken? Ni vinklar ändå som ni vill!"

Som huvudredaktör och ansvarig utgivare av VLT träffar jag många av er läsare. Ni är ofta väldigt intresserade, inte minst av frågor som rör etik och moral, och namnpubliceringar. Det är bra att ni ifrågasätter och vill veta mer. För utan ert förtroende klarar vi oss inte, det är grunden för vår existens.

Ni läsare skall kunna lita på det som står i tidningen och ni skall kunna vara trygga i förvissningen att vi gör ett gott journalistiskt hantverk, att vi är fria och obundna i våra bedömningar och att vi har integritet. Det är stora krav, som inte alltid är så lätta att leva upp till, men som vi gör det bästa varje dag för att lyckas med. Det kan jag lova er. Diskussionerna är intensiva på redaktionen dagligen, vi ifrågasätter oss själva, vi kollar uppgifter mer än en gång, vi sätter en heder i att berätta när vi begått ett misstag och varje vecka har vi Brev till redaktören, där ni kan ställa frågor, uttrycka era åsikter och komma med synpunkter på vårt arbete.

Den senaste veckan har ni kunnat läsa om den ägarkamp som VLT-koncernen är mitt uppe i. Hur mycket av makten över VLT skall i fortsättningen ligga i den gamla ägarfamiljen Pers händer och hur mycket skall man släppa in nya ägare, eller rättare sagt gamla ägare, som vill äga ännu mer?

Hela mediebranschen är satt i förändring och utveckling. Konkurrensen hårdnar, gratistidningarna vinner mark och vi, de prenumererade morgontidningarna, sitter inte i det skyddade bo som vi gjorde för tiotalet år sedan. Förutom att det är mycket trevligare att arbeta i ett företag som går bra (jag har också erfarenhet av hur det är när man måste säga upp personal och slimma organisationer in på bara skelettet), är ekonomiskt oberoende en förutsättning för integritet och självbestämmande. En god ekonomi gör att tidningen kan stå fri. Det handlar om trovärdighet, som i sin tur gör att ni känner förtroende för oss.

För att möta framtiden måste vi vara beredda att förändra oss, tänka nytt och söka nya samarbetspartners. Allt för att fortsätta ha resurser för att göra lokaljournalistik av hög kvalitet. Det är väldigt viktigt vem/vilka som äger ett medieföretag. Dels krävs naturligtvis ekonomisk kompetens att driva företaget, dels krävs kunskap och förståelse för hur viktigt det är med den publicistiska friheten. Under mina år som först medarbetare, därefter chef på tidningsredaktioner och de senaste åtta åren som chefredaktör, har jag arbetat med fem tidningsägarfamiljer i Sverige: Hjörne, Hörling, Wallin, Bonniers och Pers. Det har varit bra med alla fem. Engagerade personer som haft en mening med sitt tidningsägande. Och som lämnat mig som chefredaktör och ansvarig utgivare i fred under stort delegerat ansvar. Jag har uppmuntrats, och tillåtits, att vara det fria ordets soldat. Tidningarnas politiska och ideologiska inriktning syns på ledarsidorna. Ägarna verkar i styrelserummet och på redaktionen pågår ett journalistiskt kvalitetsarbete som går ut på att granska, men också att roa och ge en bra bild av det samhälle vi finns i.

Jag är alltså inte ett dugg orolig inför framtiden. Tvärtom. Inte med dessa ägare.

Som en extra bonus i dag får ni lite korta fakta om de tidningsföretag som nu figurerar i VLT-diskussionerna.

Vestmanlands Läns Tidning

1831: Boktryckaren Daniel Torssell startar ett nyhetsblad i Västerås. Då var Västerås en småstad med några tusen invånare. Tidningen gavs ut en gång i veckan med fyra sidor.

1898: Anders Pers köper tidningen.

Bohusläningen

1878: Folkrörelse- och vänstermannen Ture Malmgren (han var bland annat en av de ivrigaste förespråkarna för att kvinnor skulle få rösträtt) grundar tidningen.

Tidningen ägs i dag av: Göteborgs-Posten med 48 %, Gösta Walin 40 %, samt Nya Lidköpings-Tidningen 12 %.

Göteborgs-Posten

1813: GP grundas första gången.

1822: Tidningen läggs ner för att återkomma åren 1850 - 51.

1858: Det moderna GP grundas.

1918: Harry Hjörne rekryteras till GP från tidningen Norra Skåne.

1926: Harry Hjörne övertar GP.

Nya Lidköpings-Tidningen

1903: Startades som aktiebolag av en grupp liberaler. Redaktör var Hugo Hägglund.

1910: Familjen Lennart Hörling blir ägare.

(NLT har landets högsta hushållstäckning. 87 % i Lidköpings kommun. Utkommer mån-ons-fre.)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons