Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det globala perspektivet på EU saknas

Annons

Svenska socialdemokratiska regeringar tillgriper gärna folkomröstningar för att lösa politiska knäckfrågor som är svåra att lotsa genom riksdagen. Om möjligt styrs frågorna mot önskat resultat i omröstningen - som till exempel i kärnkraftsfrågan 1980 - då vi fick det som Göran Magnusson (s) kallar relativ majoritet. Eller så gäller vanligt valfläsk. I senare omröstningar om EU och EMU har man lockat med lägre priser (på öl) och lägre räntor.

Ofta hör man från Partiet att EU inte ska utvecklas till ett Europas förenta stater, vilket dock EU redan är. Sverige är bara en av 25 delstater i unionen. Vad händer på sikt med den svenska monarkin när unionen leds av en folkvald president?

Inte sedan delningen av det frankiska riket år 843 har integrationen i Europa varit mera total. Det är ingen tvekan om att det är den nya axeln Paris-Bryssel-Berlin som leder utvecklingen. Ska Berlin nu helt ta över? Många människor fruktar att Det fjärde riket nu håller på att ta form. Sverige har redan gjort sin Anschluss. Det är för sent att backa nu.

I Storbritannien har den hårt pressade Tony Blair redan lovat folkomröstning om förslaget till ny EU-författning. Flera länder vill följa efter och där kommer nog även Sverige att hamna, efter sedvanlig tuppfäktning av inrikespolitiska skäl. Frågan är bara om man hinner, innan landet måste ta ställning under sommaren.

Enligt Göran Magnusson innehåller det nya fördraget ur svensk synvinkel bättre skrivningar än det gamla. Låt gå, det lär ju vara ett lapptäcke av överlappande tidigare beslut, som i sig är rätt oförargliga. Men var finns visionerna om det nya Europa? Endast i Berlin och Paris?

EU som fredsprojekt inom Europa är redan förlegat i debatten. Vad jag saknar är det globala perspektivet, EU:s framtida roll som världsmakt jämte USA, Asien och Ryssland. Här måste även försvarspolitiken in i diskussionen.

Ska EU även utvecklas till en militärallians? Storbritannien och de nya östländerna har förstått att svaret är nej, det är Nato som gäller. All erfarenhet har visat att Atlantpaktens löften om "frihet från fruktan och nöd" håller i längden. I Sverige tiger man i Natofrågan, trots att landet i praktiken varit med i Nato sedan 1950-talet.

SVERRE HAUKELAND

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons