Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det här skall jag kämpa för!

Annons

Allting var nytt för mig, när jag i december 1937 landsteg i Afrikas sydligaste och vackraste hamn, Kapstaden. Jag kom från Liverpool med det engelska turistfartyget Warwick Castle. Den hade 800 passa-gerare. Vi fick full storm i Biscayabukten och vi var bara tre resenärer som kom upp till frukost. Vi låg för ankar ett par dar vid Madeira och tog igen oss. Vi fotvandrade och köpte räkor och madeiravin. Det är en förtjusande, grönskande ö med ljuvligt klimat året runt.

När man varit ett tag på södra halvan av jordklotet slutar man att förvåna sig över att solen står i norr klockan tolv på dan. Att man faktiskt går med huvudet ner och fötterna upp, precis som en fluga i taket, det märker man aldrig. Inte heller att det utrinnande vattnet i badkaret virvlar åt vänster eller höger beroende på om det sker söder eller norr om ekvatorn. Jag har sett flera praktiska experiment som bekräftat detta.

Folk i Kapstaden påstår att deras stad är världens vackraste. Kanske de har rätt. Staden domineras av ett tusen meter högt berg,Taffelberget, platt upptill som ett bord, men det har branta sidor nästan som vårt Halleberg. Utsikten från berget är bedövande. Vi ser i öster Indiska Oceanen, i väster Atlanten. Man ser också fängelseön Robben (holländska för säl) Island där vår tids störste politiker Mandela satt under större delen av sin

27-åriga fängelsetid, som var straffet för fel åsikt.

Han styrde från fängelset miljoner svarta ANC-anhängare. Från honom gick befallningen ut: "Använd inte våld!" Hans kämpar lydde år efter år. Det var därför han fick fredspriset.

Förklaringen till att Mandelas freds-appell nådde ut från fängelsecellen är denna: En av de vita fångvaktarna var Mandelas trogne vän, som passade på när han var nattvakt att besöka Mandelas ensamcell. Vakten åkte varje dag till sitt hem i Kapstaden och därifrån kunde han per telefon skicka ut Mandelas råd och befallningar.

I Kapstaden stannade jag ett par dar. Den fungerar halva året som rikets huvudstad, säte för riksdagen. Andra halvan av året är Pretoria huvudstad. För boerna känns det viktigt att Pretoria fortfarande är huvudstad eftersom det påminner om att boerna har haft sin storhetstid och engelsmännen har haft sin.

Apartheid var systemet som gav den vita minoriteten (cirka 4,9 miljoner) ensamrätt att rösta och äganderätten till 87 procent av rikets bästa mark. Man gav bara 13 procent av marken till de cirka 34,5 miljonerna svarta, vilket kanske var världens största orättvisa. Denna skamfläck ville jag studera. Det är framför allt boerna som genomdrivit detta,

Det var söndag. Jag gick tilll närmaste boerkyrka. Där stod en skylt på väggen: ENDAST FÖR VITA. Jag steg fram och frågade en karl, förmodligen en kyrkvärd: Ursäkta, min familj har anställt en svart flicka. Kan hon få komma med in i kyrkan? Hon är en god kristen.

Det bistra svaret blev: No, Sir, no blacks can be admitted here.

Min fråga om den svarta flickan var ju osann. Vi hade ingen svart flicka. Men ändå kände jag vreden växa i mig.

Jag fortsatte min vandring och frågade mig fram till den engelska domkyrkan. Där skulle man väl få besked. Det fick jag redan på dörren. Där stod på ett plakat: "All services open to all races at all times." Alltid öppet för alla raser.

Jag gick sakta i mittgången hela vägen fram och tittade på folket. Jag njöt. Där fanns folk av alla sorter, unga och gamla, svarta och vita, bruna och gula. Ett hade de gemensamt i ansiktena, där fanns frid och där fanns fröjd.

Det här är ju precis som det skall vara, tänkte jag. Det här skall jag kämpa för. I detta Sydafrika, beryktat för sina strider, sina orättvisor, sitt hat, sitter denna församling och är som en stor familj och strålar av glädje! Här finns ett klart mål att kämpa för.

Detta var vid jultiden 1937. Sedan dess har vi fått vara med i kampen för kärlek och försoning mellan folken. Den har inte varit förgäves. Kanske låter Han oss kämpa ett tag till.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons