Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Djäkneberget är i fara!

Annons

Djäkneberget är i fara! Västerås stad har i annons utbjudit 10 000 kvadratmeter mark, det så kallade Vattentornsområdet fram till Lyckebogatan, till försäljning att exploateras för ett varierat bostadsutbud blandat med verksamheter. Det sista skrämmer mig. Detta graciöst päronliknande parkområde skulle skäras av väster om Djäknebergsgatan och likt en linjal klippa av den västra delen. Gatan måste breddas, trottoarer och parkeringsplatser skapas. De många ekorrarna jag såg i söndags skulle försvinna. Parkfriden likaså.

Låt oss ett ögonblick erinra oss Djäknebergets skapare! Kapten Sam Lidman kom till Västerås i 1860-talets början för att tillträda ett vikariat som lektor vid Västerås läroverk. Märkligt nog blev han gymnastiklärare, enbent som han var efter en skottragedi 26 år gammal. Han blev också utnämnd av Kungliga Majestät till överbefälhavare för Västerås frivilliga skarpskytteförening, som kom att öva på Djäkneberget.

Sam Lidmans fantasi, energi och handlingskraft måtte ha varit sagolik. På några få år hade han planterat tusentalet allehanda parkträd på egen bekostnad. Sina stenarbeten med inristningar startade han med omedelbart han kom hit, och de kom att uppgå till 500 stycken. Vad sägs om denna? "Låt berget frambringa frid ibland folket." Han gjorde terrasser, vägar, stigar och små paviljonger. Från att ha varit en ödemark gjorde Sam Lidman Djäkneberget till en underbar naturpark under sin livstid.

Men en stor eloge måste också framföras till dåtidens starke man, tobaksfabrikör A T Sundin, som köpte in Djäkneberget och donerade det till Västerås skarpskytteförening eller i händelse den skulle upphöra till Västerås högre allmänna läroverk. Efter förhandlingar fick Skarpskytteföreningen en ny skjutbana vid Malmaberg, och läroverkskollegiet överlät äganderätten till staden år 1901.

Emellertid inköptes den nu aktuella delen redan år 1888 av ägarna till Jakobsberg och Pilbo för att dra fram stans första vattenledning från det likaledes första vattenverket vid Falkenbergska kvarnen. Man byggde då två vattenreservoarer väster om Djäknebergsgatan för vattenförsörjningen till den centrala delen av staden.

Efter tillkomsten av Vattentornet 1932, grävde man igen den ena bassängen och behöll den större som simbassäng, tills Lögarängsbadet blev klart 1969. Man har alltså badat och spelat vattenpolo på Djäkneberget, där de fula byggnaderna nu finns. Den bättre och mindre täcker simbassängen, där Västerås skytteförening idkar luftskytte. Den andra byggnaden, som är omgiven av ett stort staket, disponerar Teknik och Idrott till förråd av traktor, maskiner, virke, gamla dörrar, stenar och en otrolig mängd bråte. Det överstiger min fattningsförmåga, att man kan sköta ett förråd så illa. Kör skräpet till Stenby eller Hälla för återvinning. Det finns andra utrymmen att lägga beslag på än vår fina park. Den gräsklippare, de räfsor och trädgårdsverktyg som behövs på Djäkneberget får rum i Vattentornet.

Vattentornet är en ståtlig byggnad, åttkantig och 81 m hög. Under kriget hade man luftbevakning däruppe. Den är som sagt 72 år gammal men i full aktivitet. Varje natt fylls den 1 600 kubikmeter stora vattenbassängen med friskt dricksvatten, som under dagen portioneras ut till törstiga västeråsare. År 1906 kom Vattenverket på Hässlö till, och det gamla Vattenverket i Svartån stängdes 1917. Visste Ni att Mälarvattnet efter kemfällning och snabbfiltrering, renas i Badelundaåsens fina sandkullar. Det finns också ett vattenverk på Fågelbacken, och Gideonsbergstornet är fem gånger så stort som Djäknebergstornet, vilket man kan avstå från, om så skulle behövas, berättar Vattenverkets direktör

Göran Vikergård, Mälarenergi, har ansvaret för detta klassiska vattentorn, och underhållet kostar åtskilliga tusenlappar varje år. Gissa på vad! Klotterbekämpning bland annat.

Vattentornsområdet borde saneras från triviala byggnader och skräp. Så kan man skapa ännu en damm i pilskyttebassängen, plantera blommande buskar, göra gräsmattor och dito rabatter samt sätta ut trädgårdsmöbler för en idyllisk oas i rofylld miljö.

ULLA-BRITA ARNÖR

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons