Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En arbetsduglig katastroforganisation behövs

Annons

Debatten har satt i gång om hur Sverige skall minimera risken för ineffektivitet vid de första mycket viktiga insatserna vid en katastrof. Det finns en organisation, som skulle kunna bli hjärnan i det svenska systemet. Att utse Räddningsverket som spindel i nätet med uppdrag att organisera färdiga grupper för olika typer av insatser skulle skapa de verktyg som behövs från enklare insatser av typen stormskador till omfattande katastrofer där många personer är drabbade.

Politiska organisationer skall inte styra operativ verksamhet utan svara för att smörja samverkan mellan departement, näringsliv, kommuner, landsting, med flera. Ytterst få politiker har erfarenhet och kunnande från operativ ledning och politiker kan dessutom snabbt bli utbytta, varför basorganisationen skall vara bemannad med anställd personal.

Inom en rad organisationer finns mycket duktiga personer som direkt i en basorganisation snabbt kan klara av mycket tunga uppdrag. En rad statliga aktörer visade, bland annat genom att avböja insatser från läkarteam, att de inte förstått problemen i katastrofområdet.

Försvarets bantning har resulterat i att värdefulla resurser har skingrats. Denna process måste avstanna och politikerna måste ge försvaret utrymme att bli en bra räddningsaktör utöver fredsbevarande åtgärder. De grupper som skall organiseras skall vara insatsberedda efter angivna tider. Det skall också finna utbytesmöjligheter då arbete i krisområden är mycket betungande. Väl hemma efter fullgjort uppdrag skall det vara möjligt att få eget stöd för att inte få för många trasiga individer.

Frivilliga organisationer såsom Röda Korset, Rädda Barnen, kyrkliga hjälporganisationer med flera har en djup och bred erfarenhet från verksamhet i alla världsdelar. Denna skall knytas till föreslagna ledningsgrupper.

Försvaret har fortfarande kvar ledningsförmåga trots krympande ramar. Försvarets helikoptrar och transportflygplan är ovärderliga resurser när det är fråga om snabba åtgärder. Försvarets avtal med bland annat SAS om att ställa ambulansflygplan till förfogande skall återuppväckas. Arméns ledningscentraler kan med fördel användas vid katastrofer och ingenjörstrupperna kan svara för att snabbt återställa skadade broar och vägar. Ett fältsjukhus klarar flera hundra operationer per dygn, vilket hade behövs senast nu efter flodvågen.

Inom sjukvården finns personal med erfarenhet både från försvaret och från internationell krisverksamhet. Denna skall omhändertas i den föreslagna organisationen. Polisen bör komma in med mer resurser, men här krävs en hel del förbättringar för att skapa den bredd som behövs.

Att återskapa strömförsörjning, telefonförbindelser, dricksvattensystem kan vara livsavgörande vid större katastrofer. Därför skall det finnas grupper som snabbt kan komma fram till skadeområdet och hjälpa till att få i gång grundläggande service.

Massor med frivilliga personer utförde mycket viktiga åtgärder i katastrofområdet. Förståsigpåare i Sverige sa bestämt ifrån att de inte behövdes och de rekommenderades att åka hem. Dessa myndighetspersoner kunde inte åtgärdsbehoven vid olyckor.

Regeringens oförmåga att snabbt förstå flodvågens omfattning visar att ett nytt tänkande behövs. När alla andra förstod att åtgärder snabbt behövdes väntade regeringsorganisationen på att någon minister skulle besluta.

Ingemar Andréason

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons