Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En matematiker värd att uppmärksammas

Annons

För att främja intresset för matematik föreslår Matematikdelegationen i sitt betänkande, att lyfta matematiken, att man inte minst inom massmedier på olika sätt uppmärksammar matematik och matematiker.

En matematiker värd att lyftas fram, inte minst för oss i Västerås, är Emanuel Gabriel Björling (1808-1872). Han var lektor

i matematik vid läroverket i Västerås det vill säga nuvarande Rudbeckianska gymnasiet. Tidvis fungerade han också som skolans rektor. Vid sidan av sin tjänst i skolan var han en framstående forskare i matematik.

Yngve Domar, som i dag är professor emeritus i matematik vid Uppsala universitet, skrev i artikeln E.G. Björling och seriesummans kontinuitet: "Trots sitt stora engagemang i skolundervisningen och sin relativa vetenskapliga isolering hade han en rik vetenskaplig produktion och måste vid sidan av Uppsalaprofessorn Carl Johan Malmsten anses vara den främsta svenska matematikern vid mitten av 1800-talet. Särskilt hans arbeten om flertydiga elementära analytiska funktioner blev internationellt uppmärksammade, bland annat av Cauchy. Så till exempel var det Björling som införde benämningen principalvärde

i funktionsteorin."

Kajsa Bråting lyfter i sin licentiatavhandling A Study of the Development of Concepts in Mathematics fram Björling och bekräftar bilden av en pionjär

i det matematiska arbetsfältet. Bråting är doktorand vid Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning vid Uppsala universitet och forskar

i ett gränsområde mellan matematikhistoria och matematikens didaktik. Hennes avhandling är ett bra exempel på att detta ger möjlighet att fördjupa förståelsen för begreppen och att därmed göra ämnet mer intressant och spännande.

Hon diskuterar också på ett intresseväckande sätt definitioners och begreppsbilders funktion i undervisningen.

Som jag ser det ger detta argument till dem som i likhet med Matematikdelegationen anser att diskussionen, samtalet och dialogen, bör lyftas fram i matematikundervisningen. Det gäller ju att läraren hjälper eleverna att få goda bilder av begreppen samtidigt som de bör observera den plats definitionerna har i sitt sammanhang.

Sitter eleverna och arbetar på egen hand skapar var och en sina begreppsbilder och föreställningar. De hoppar kanske också över definitioner och preciseringar i den falska tron att sådant bara är onödigt. Detta medför att lärare och elever kommer att tala förbi varandra.

Som lärare var Björling mycket framgångsrik samtidigt som han var högt beundrad och avhållen av eleverna. Han författade också läroböcker som bidrog till att reformera svensk skolmatematik och som utkom

i ständigt växande upplagor och antogs vid de flesta läroverk. Hans banbrytande Elementarlärobok i algebra utkom i hela nio upplagor. Den första redan 1832 och den sista 1873. Säkert kan en internetupplaga av denna vara motiverad i några olika sammanhang.

Det känns bra att Björling nu tack vare forskningsinsatser vid Uppsala universitet får det erkännande han med rätta förtjänar. Det inspirerar till att läsa och skriva om denne mångsidige och spännande man och hans tid.

Om Björlings liv och leverne kan man bland annat läsa i Svenskt biografiskt lexikon 1924 och Lindman, C.F.: Emanuel Gabriel Björling. Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Lefnadsteckningar 1878-1885, 89-102.

Sven Rundgren

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons