Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En megafon för Moskvas budskap

Annons

Lars Ohly försöker komma undan med en definition på kommunism som inte överstämmer med en stor majoritet av befolkningens. Den gängse uppfattningen är, att kommunismen stått för diktatur, förtryck, förföljelse och massavrättningar.

Varför blev det inte mera debatt då Kaa Enebergs bok Tvingade till tystnad kom ut 2000? Vänsterpartiet fick då inte iväg det ursäktsbrev som formulerats, men som förmodligen stoppades med stöd av rekommendationer från gamla norrbottenskommunister som Siv Holma, Olle Fors och Stig Eriksson. De menade, att det inte är belagt att de så kallade Kirunasvenskarna förtrycktes eller behandlades illa.

Den enda kraft som tagit svenska kommunister av daga är sovjetkommunismen i många av dess arbetsläger. Och det var kommunister som i slutet av 20-talet och på 30-talet föll för lockropen om en drömtillvaro i vad som kallades "världens första arbetarstat".

Min far Ragnar Lassinantti var ordförande i Norrbottens socialdemokratiska partidistrikt mellan 1949 och 1967. Hans största utmaning var kampen mot kommunisterna. Strax efter andra världskriget var kommunisterna och socialdemokraterna ungefär lika stora i Kiruna stad. Kommunisterna var det näst största partiet i länet fram till 1968.

Målet för socialdemokratin i Norrbotten var att minska kommunisternas inflytande och deras stöd i allmänna val. För tidigare generationers socialdemokrater handlade det om ett avgörande val mellan demokrati och diktatur, inte bara om ett metodval mellan en reformistisk eller revolutionär väg.

Kommunisternas röstsiffror pressades sakta men säkert nedåt. När jag 1990 intervjuade Gunnar Sträng menade han, att kommunisterna inte kunde redovisa annat än sitt testuggande, medan socialdemokraterna vinnlagt sig om att visa på resultat i form av fler arbetstillfällen och ökad välfärd.

På 50-talet ordnades offentliga debatter i Norrbotten mellan socialdemokrater och kommunister om "Demokrati eller folkdemokrati?". Kommunisterna ansåg att den östeuropeiska formen av så kallad folkdemokrati var överlägsen den västeuropeiska demokratin.

Jag har läst igenom alla presslägg av den kommunistiska Luleåtidningen Norrskensflamman för andra halvåret 1939 och första halvåret 1940. Det var en förfärande och beklämmande läsning. Tidningen fungerade helt enkelt - godtroget eller av egen bestämd vilja - som en megafon för Moskvas budskap. Jag opponerade mig då C H Hermansson presenterade sin memoarbok och påstod "att vi (kommunisterna) saknade informationer om de verkliga förhållandena". Problemet var inte var bristen på information, utan den närmast religiösa undergivenheten till sovjetkommunismen.

Hösten 1963 diskuterade Ragnar Lassinantti med Oskar Markstedt (1899-1976) i Kiruna om de så kallade Kirunasvenskarnas öden. Markstedt emigrerade till Sovjetunionen 1932, tillhörde en mindre grupp som lyckades återvända till Sverige år 1938 och blev byggnadsarbetarnas ombudsman och lokalt aktiv kommunist i Kiruna. Markstedt försvarade utrensningarna med orden "den som brutit mot sovjetisk lag får stå sitt kast". Han påstod att Erik Eriksson Kalla som avrättats själv erkänt sig vara skyldig till brott mot Sovjetunionen. Det finns en referens till händelsen i Kaa Enebergs bok.

Erikssons anhöriga har i många år - och senast i Uppdrag granskning - framträtt och krävt åtminstone en ursäkt.

Vänsterpartiet och de svenska kommunisterna har erkänt "under galgen" först under den allra senaste tiden.

Kommunisterna borde skämmas för vad de gjort. Socialdemokratin i Norrbotten kan däremot känna stolthet över sina insatser för att slå vakt om demokratin i vårt land.

Gunnar Lassinantti

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons