Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En skola för alla

Annons

I VLT den 12 april ger Elisabeth Unell och Jessica Polfjärd sin syn på hur integrationen ska bli bättre i Västerås (och i Sverige). Låt mig direkt säga att jag inte är politiker och därför inte kommer att diskutera artikeln i sig. Istället kommer jag att beskriva det integrationsarbete som idag äger rum inom Proaros skolor och förskolor på Bäckby-Skälby och som Ni inte verkar känna till.

Ni skriver att vi behöver ta tillvara positiva exempel i Västerås. Vi är ett sådant! Sen ett halvår deltar vårt område tillsammans med 19 andra skolor och förskolor i landet i Myndigheten för skolutvecklingsnätverk "Idéskola för mångfald".

Att vara idéskola innebär att ställa sina erfarenheter kring mångfaldsarbete till förfogande för andra (se mera på www.skolutveckling.se, klicka på Mångfald och sen Idéskola). En idèskola har elever med olika etnisk, social eller kulturell bakgrund samt arbetar på ett medvetet sätt med att skapa lika villkor för olika elevgrupper. För detta får vi ekonomiskt stöd, men framförallt unika möjligheter till inspiration och lärande av andra. Observera att mångfald och integration för oss även inkluderar barn och ungdomar med funktionshinder. Detta är naturligt och viktigt eftersom vi har särskola, Rh-klasser och verksamheter för barn och ungdomar med Asperger syndrom och autism lokalintegrerade på området.

Ni frågar inledningsvis "vad är integration"? För oss kan det sammanfattas med "en skola för alla". Det innebär rätten att vara olika, det vill säga att man utifrån sina behov och förutsättningar får det stöd som gör att man når målen. Särskilt viktigt tycker vi att språkutvecklingen är. Trots satsningar på att utveckla språklig mognad i förskolan, individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, användande av nya diagnosmetoder, egen mottagningsklass för nyanlända elever med mera, är vi inte helt nöjda med måluppfyllelsen.

Modern forskning säger oss att vi har mycket att vinna genom att bättre samordna de stödåtgärder vi har till förfogande, men här återstår ännu mycket att göra. Det är också viktigt att ständigt fråga, hur organiserar vi oss för att på bästa sätt ge särskilt stöd utan att själva segregera? En sak är dock säker, den mångkulturella skolans lösningar finns inte i den gamla monokulturen.

Ni skriver att allt integrationsarbete bygger på ömsesidig respekt, som i sin tur bygger på kunskap och förståelse. Vi är helt överens här. Att öka våra medarbetares kunskaper om andra kulturer är högprioriterat och vi arbetar ständigt med detta. Den 30 augusti kommer vi till exempel att ha en föreläsning i Wenströmskas aula om barnuppfostran i olika kulturer. Ni är självfallet välkomna dit då.

Att öka antalet medarbetare med invandrarbakgrund och därigenom öka antalet förebilder, har vi satt som ett viktigt mål. Under ett antal år har några av våra skolor haft lärare med invandrarbakgrund anställda som integrationslärare, vars arbetsuppgifter är att dels samordna stödet till invandrareleverna och dels vara en länk mellan hem och skola. För det är ju minst lika viktigt att våra nya svenskar får möjlighet att lära om Sverige och den svenska skolan. Vi kommer att inför nästa läsår hos Barn- och ungdomsnämnden ansöka om medel för en ny integrationspedagog.

Ett spännande nytänkande här finns hos en annan idéskola, Hjulstaskolan i Stockholm. Arbetslösa föräldrar gör praktik på skolan tre dagar i veckan, läser svenska den fjärde och lär sig söka jobb den femte. Detta är ett sätt att ta tillvara den kompetens som våra invandrarföräldrar har och som Ni skriver att Ni vill se mera av. Och som Abbe på Hjulstaskolan säger: "Man skärper sig när kompisarnas föräldrar är här." Något för Västerås kanske? Vi är villiga att prova!

Ni vill också att vi utvecklar vardagsmöten för att stimulera integrationen. Här kan jag nämna att alla skolor på området beslutat att i höstens ettor, med stöd av vårt Familjecentrum, starta familjegrupper. Detta för att vi tror att det är lättare att som förälder engagera sig och komma till skolan när man träffas i en mindre, mera trygg, grupp. Genom idéskoleutbytet får vi också många tips om hur vi kan förnya de ofta inte alltför spännande föräldramötena. Vad sägs om familjemiddag, IT-café, poesikvällar, "slöjd och mat" och bikupor?

Som ni ser, Bäckby-Skälby är större än Ni (kanske) tror. Hör av Er om Ni vill se hur vi gör i praktiken.

Lars-Göran Almgren,

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons