Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En trappa ska städas uppifrån

Den moderata kommunpolitikern Stefan Lindh anser att min argumentation för att "girighetsskatten" är bra för tillväxten är grumlig. En grund för mitt påstående är att när inkomstskillnaderna minskar så ökar tillväxten - någonting som egentligen säger sig självt.

Annons

I de flesta länder i västvärlden minskade inkomstskillnaderna under 1960- och 1970-talen och då var för OECD-länderna tillväxten i snitt tre procent. Under de senaste 20 åren har inkomstskillnaderna ökat och den genomsnittliga tillväxten sjunkit till 1,9 procent.

I Sverige har direktörslönerna i förhållande till industriarbetarlönerna ökat från åtta gånger i början av 1990-talet till elva 1998 och femton 2002 och för att ta de 30 största företagen enligt LO-rapporten så motsvarar i dag en vd-lön i dessa företag 30 industriarbetarlöner. Och lönegapet mätt i industriarbetarlöner är i dag större än i både Tyskland, Schweiz och Japan.

Den skattereform som genomfördes 1991 med en kraftig sänkning av skatten för höginkomsttagarna har ytterligare ökat skillnaderna. Det är i det läget jag föreslår att en statsskatt på ytterligare fem procent skall tas ut av årsinkomster på över 1,8 miljoner kronor. Det enda sättet att få stopp på denna girighetskarusell som inte tycks ha något slut tycks vara att direktörerna ogillar när samhället tar lite mer än hälften av deras inkomster och därmed lättare kan avstå från dessa orimliga inkomster.

Stefan Lindh anser att man bör sänka skatten för låginkomsttagare. Det måste bli en sak för Stefan Lindh som kommunpolitiker, eftersom låginkomsttagarna inte betalar någon statsskatt. Men jag tror inte ens Stefan Lindh vill införa progressiv skatt i Västerås kommun. Det var väl bara ett billigt sätta att försöka låtsas att man inte enbart är en talesman för de rika i samhället.

En trappa skall städas

uppifrån. Direktörerna måste inse att de inte lever i någon särskild isolerad värd. Om

direktörerna får sänkta löner, som man tydligen diskuterar i vissa företag i Tyskland med 10 procent, så för det med sig ett minskat tryck på andra

löner för högre tjänstemän i

företagen. Det betyder sänkta kostnader för företagen som därmed antingen kan investera mer eller låna mindre pengar, öka konkurrenskraften och därmed bidra till att öka tillväxten.

Dessa höga direktörs- och tjänstemannalöner smittar av sig från den privata sektorn till statliga företag och kommuner där också topptjänstemannalönerna drivs upp som i sin tur tas till motiv för högre arvoden även till förtroendevalda. Att stoppa den här spiraleffekten kan göra att det blir mer pengar över till bland annat vård och omsorg.

Vi har tyvärr fått en spekulationsekonomi så det här placerandet framför dataskärmarna innebär att man främst satsar på finansiella tillgångar. Man försöker tjäna pengar på pengar. Det är bara en mycket liten del som går till riskkapital för investeringar i realekonomin, det vill säga produktion av varor och tjänster, vilket får till följd en nedgång i den ekonomiska tillväxten och ökad arbetslöshet. Risken för en ordentlig kreditbubbla ökar genom den kredittillväxt som hushåll, företag och nationer står för.

ROLAND SUNDGREN

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons