Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett riskabelt sjuklöneförslag

Annons

Den 8 december beslutar Sveriges riksdag om regeringens proposition angående medfinansiering av sjukpenningen. Regeringen har med sitt nya sjuklönesystem skapat ytterligare en riskfaktor för Sveriges företag. Arbetsgivarna ska betala 15 procent av sjukersättningen även efter att sjuklöneperioden löpt ut. Teoretiskt i all evighet. Det är fel ur flera aspekter.

Regeringen letar efter lösningen på vår tids största politiska problem - sjukfrånvaron - på fel ställe, och med en modell som kan få ödesdigra konsekvenser för många småföretagare. Det är inte hos småföretagen, med endast 2 procent sjukfrånvaro, som problemet finns. Större företag har en sjukfrånvaro på cirka 4 procent och kommun och landsting har mellan 6 och 8 procent sjukfrånvaro.

Huvudorsakerna till den exploderande sjukfrånvaron hittas inte alltid på den drabbades arbetsplats. Det kan vara många andra faktorer som skapar ohälsa. Det är en orimlighet att fortsätta höja arbetsgivarens redan betydande ansvar ytterligare.

Företagen tvingas betala betydande kostnader för sådant man inte kan rå över. Bara det faktum att många särregler, till exempel för småföretag och kroniskt sjuka, behövs i systemet visar att det är feltänkt från början.

Företagen kommer nu att tvingas räkna med kostnader som är omöjliga att förutse eller kalkylera med. Eftersom en risk värderas i pengar kommer företagen att tvingas att ta hänsyn till detta. Därmed kommer en ökning att adderas till den redan befintliga risk som präglar svenskt företagande. Sjuklöneförslaget ökar risken för oförutsedda kostnader. En risk som enklast reduceras genom att företagaren undviker att satsa på nyanställning.

Det är inte bara en fråga om företagen. De allra största förlorarna på regeringens modell är nog ändå arbetssökande som har en sjukdomshistoria. En företagare måste alltid väga in risk för oförutsedda kostnader. Sådana kan snabbt äta upp företagets vinstmarginaler, nödvändiga för verksamhetens fortlevnad. Större försiktighet vid nyanställning är en lika beklaglig som naturlig konsekvens. Att arbetsgivare i sina rekryteringar fäster allt större vikt vid förväntat antal sjukdagar blir en självklarhet med det nya sjuklönesystemet.

En vanlig dag är det över en miljon svenskar som inte arbetar. Överfört till Västerås skulle det betyda att vi har över 14 000 personer, som av olika skäl inte arbetar, lika många anställda som Västerås Stad och ABB har tillsammans. Västeråsarnas kostnader för att försörja dessa är enorm och bidrar till ett så högt skattetryck att våra företags konkurrenskraft hämmas. Om fler ska kunna komma ur bidragsberoende och in i arbete krävs att företagen börjar nyanställa. Då ökar utrymmet för att sänka världens högsta skatter och vinsterna i företagen ökar, vilket i sin tur kan ytterligare stimulera ett växande näringsliv.

Sverige behöver en politik som ser på tillväxt ur företagens perspektiv. Kritiken av sjuklöneförslaget handlar inte om att smita från arbetsgivarens sociala ansvar. Utan förutsättningarna att kunna överblicka företagets framtida möjligheter kommer få att våga utveckla rörelsen, då detta kan hota de redan anställdas trygghet och hela den upparbetade rörelsen. När inga andra medel står till buds är den enda framkomliga vägen för en ansvarskännande företagare att stanna i växten. Frågan till de ansvariga ministrarna bakom sjuklöneförslaget är; vem vinner på det?

Torbjörn Larsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons