Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Felaktig bild av tjänstedirektivet

Annons

Sverige är medlem i EU. Det innebär inte att grekisk eller polsk rätt gäller i Sverige. Den bild regeringen målar upp kring tjänstedirektivet är alltså inte sann. I stället är det så att regeringen sedan fyra år tillbaka varit såväl informerad som delaktig i utarbetandet av tjänstedirektiven.

Att regeringen nu väljer att gå till strid på en fråga som den själv skapat framstår därför som ett taktiskt spel för att mota in väljare i sin fålla.

Grundtanken bakom EU:s bildande var att åstadkomma fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Det är då naturligt att även ha fri rörlighet för tjänster på den inre marknaden. Detta framstår som en viktig del av ett åtgärdsprogram för att skapa den tillväxt som Sverige så väl behöver.

I dag utgör handeln med tjänster endast 20 procent av handeln mellan EU-staterna. Enligt Kommerskollegium kan handeln öka med drygt en tredjedel, vilket innebär en ökad omslutning med närmare 1 000 miljarder kronor. Från centerpartiet ser vi det som positivt att den här möjligheten att öka vår tillväxt öppnas.

Det innebär att svenska företag lättare kan expandera internationellt. Det innebär också att utländska företag kan komma hit och öka konkurrensen, en möjlighet som samtliga politiska partier efterlyst i många år. När detta sker ska det givetvis ske på sådant sätt att svenska konsumenter skyddas, svenska arbetsrättsliga regler tillämpas och svenska lagar i övrigt följs.

Det tjänstedirektivet slår fast är att alla nationer, såväl greker, polacker och svenskar kan arbeta inom EU på ett likartat sätt, dock med beaktande av det lands normer där tjänsten utförs.

EU är ett hjälpmedel att förbättra möjligheterna att utveckla vårt välstånd. Detta ska ske genom samverkan stater emellan. För att det arbetet ska ske på effektivast möjliga sätt är det viktigt att varje beslutsnivå, tydligt och klart, vet vad som den ska besluta om. EU:s medlemsstater ska, var och en, besluta om de "nära" frågorna. Frågor som behandlar övergripande områden som tjänstedirektiv och liknande är dock en fråga för Europaparlamentet.

Detta synsätt gör att EU i sin beslutsprocess blir smalare och vassare. Samtidigt gäller det att se till att EU görs folkligare. Detta för att motverka den typ av taktiskt spel som regeringen sysslar med i frågan om tjänstedirektivet.

JÖRGEN JOHANSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons