Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

FN i svår kris

Annons

FN kan aldrig vara något annat än dess medlemmars samlade vilja. Om staterna efterlever stadgan stärks världssamfundet. Spjärnar de emot försvagas det.

Denna enkla och ofta upprepade sanning gör man klokt i att påminna sig dagar som dessa. För FN genomgår nu en av sina svåraste perioder där grundläggande värderingar och principer står på spel. Antingen fortsätter organisationen att underminera sin trovärdighet eller också tar den sig samman för att klara av både nya och gamla utmaningar.

En som bättre än de flesta inser detta är veterandiplomaten Jan Eliasson. Han valdes nyss till president i FN:s generalförsamling och på dagordningen står det kanske mest ambitiösa reformförslag som medlemsländerna någonsin tagit ställning till. Men just nu, dagarna före det stora toppmötet i New York, är Eliasson djupt bekymrad över utvecklingen.

- Jag hade inte räknat med att det skulle bli så mycket arbete och förhandlande så nära inpå mötet. Läget är väldigt svårt just nu. Vi befinner oss i akut tidsnöd.

Jan Eliasson fruktar att den så kallade slutdeklarationen vattnas ut så pass att allting förblir vid det gamla. Risken finns till och med att länderna inte ens kan komma överens om någonting.

Vad som utlöst krisen är USA:s agerande. Dess nye FN-ambassadör utnämndes, efter en lång och bitter nomineringsprocess i senaten, nyligen av president Bush och kom därför in sent i arbetet. Det hindrade inte honom från att omedelbart lägga fram hundratals ändringsförslag av det dokument som legat färdigt i flera månader. Följden blev en febril förhandlingsaktivitet. Flera andra länder har tagit efter USA och kräver nu ytterligare ändringar.

USA:s agerande har mottagits med betydande misstänksamhet. Ambassadör Bolton är en neokonservativ hök som ser FN mest som ett hinder för amerikansk utrikespolitik. Många uppfattar hans kravlista som ett medvetet sabotage. Washington bedyrar att den tvärtom ska tolkas som ett uppriktigt försök att göra FN bättre.

Kanske är det ändå så man ska se det. Bolton har trots allt tvingats ansluta sig till resonemang om fattigdomsbekämpning och kamp mot social orättvisa som den så kallade millenniedeklarationen slog fast för fem år sedan. Men, som Eliasson konstaterar, målen som då sattes upp befinner man sig sorgligt långt ifrån.

Ett faktum som USA, med all rätt, siktar in sig på i kritiken av FN som ineffektivt och korrupt. I dagarna presenterades en förödande rapport om organisationens hantering av det så kallade olja för mat-programmet som genomfördes under sanktionstiden mot Irak. Miljarder dollar försvann i orätta händer, de fattiga och svältande irakierna fick det inte bättre och i stort sett ingenting gjordes för att hejda förfallet. Generalsekreteraren Kofi Annan tvingades medge sitt ansvar. Samtidigt pågår krig, svält, folkmord och terror med oförminskad styrka.

- Det är ingen vacker bild av världen, konstaterar Jan Eliasson.

Ett förnyat FN framstår därför som absolut nödvändigt. Länderna har att ta ställning till en rad förslag som de flesta av dem i grund och botten är för: hårdare krav på länder att skydda sin befolkning mot folkmord och etnisk rensning, en samordnad terroristbekämpning, en fredsbyggnadskommission som ger befriade stater långsiktigt uppbyggnadsstöd, en omgörning av mänskliga rättighetsrådet som utesluter närvaron av diktaturer och en stor reform av generalsekretariatet.

Listan är lång och det bidrar till svårigheterna. Vill staterna? Hinner de? 60 år efter FN:s grundande måste dess medlemmar åter ta ställning till vilken världsordning som bäst säkrar fred och säkerhet.

Mats Wiklund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons