Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

FN-vän måste också vara FN-kritiker

Annons

År 2005 markerar inte bara FN:s 60-årsjubileum. I år uppmärksammar vi också 100-årsminnet av den störste FN-svensken av alla, den förre generalsekreteraren Dag Hammarskjöld. Hammarskjöld kom under sin tid som FN-chef att vinna stor respekt för sin diplomatiska skicklighet, sin effektivitet och sin övertygelse.

FN står ständigt i skottgluggen. Många är djupt kritiska till hur organisationen sköts. Andra ifrågasätter dess effektivitet och maktfördelningen mellan länderna.

Generalsekreteraren Kofi Annan har, trots en pressad situation med bland annat korruptionsanklagelser, under lång tid försökt driva igenom förändringar. Störst är motståndet från de gamla stormakterna och från länder som kränker mänskliga rättigheter.

Den nya tidens nyckeluppgift för FN är ansvaret att skydda - att skydda enskilda individer från krig, våldtäkter, svält och miljökatastrofer. Vi kan lära oss av Hammarskjölds gärningar när det nu är dags att skapa ett FN för det tredje årtusendet.

Två rapporter med sammanlagt över 100 förslag till reformering ligger på generalsekreterarens bord. Kofi Annan väntas komma med sin egen rapport i mars. När generalförsamlingen samlas i New York i höst väntas de mest genomgripande diskussionerna och besluten om FN:s framtid sedan grundandet 1945.

Dag Hammarskjöld framhöll att FN måste skydda framför allt de små nationerna. Det gäller i högsta grad än i dag. Därför måste FN:s säkerhetsråd utökas och få bättre representation både för nya folkrika och ekonomiskt allt starkare länder och för små och fattiga länder.

Länder med en svag eller ingen statsmakt löper störst risk att drabbas av interna konflikter. Utvecklingssamarbete, demokratistöd och andra kontakter kan stärka både statsmakter och folkliga organisationer. Att hålla ett vakande öga på och aktivt stödja stater som är på väg att falla sönder kan förebygga konflikter.

När väl konflikter bryter ut måste FN måste få bättre beredskap att ingripa. Tre massmord i Afrika på tio år - Kongo, Rwanda och Sudan - är tre för många. För att kunna ingripa krävs, i enlighet med FN-stadgan, att militära resurser står till FN:s förfogande. FN ska inte behöva vara en vingklippt fredsduva.

Enskilda människors insatser och offervilja efter tsunamikatastrofen är beundransvärda. FN samordnar hjälpinsatserna. Afghanistan och Irak är två andra exempel på hur FN stödjer återuppbyggnad efter krig, konflikter och naturkatastrofer. Tyvärr håller inte alltid världens länder vad de lovar. Politisk och ekonomisk uthållighet krävs för att återuppbyggnad ska bli framgångsrik.

Historien har lärt oss är att den som är FN-vän måste också vara FN-kritiker. Sverige ska vara en stark och konstruktiv röst för förändring. Ett effektivt FN förutsätter ett FN som fyller moderna krav på effektivitet, insyn och demokrati. Allas bidrag ska tas tillvara.

Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953-1961, skulle i år ha fyllt 100 år.

Foto: Pressens Bild/Arkiv

Aleksander Gabelic

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons