Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkpartiet går baklänges in i framtiden

Annons

Folkpartiet anser sig vara det självklara regerings-alternativet inom skolpolitiken. Med andra ord innebär det att den borgerliga pakten vill se återinförandet av femtiotalets skola.

Folkpartiets skola handlar om att sortera eleverna redan i 7?8 års ålder. Det handlar också om en tvåämnes skola med endast fokus på gamla formen av ämnena svenska och matematik, kvarsittning en årskurs om man inte klarar proven. I folkpartiets pedagogik ingår även hot och straff som metoder i dialogen mellan lärare och elever.

Eva-Lis Preiz, Lärarförbundets ordförande, fångade sanningen om folkpartiets skolpolitik när hon i höstas skrev att "Fp går baklänges in i framtiden".

Hon konstaterade att fp använde orden återupprätta och återinför sammanlagt 16 gånger i sitt skolpolitiska program.

Eva-Lis Preiz avslutar med "Men i alltför många frågor ? inte minst när det gäller gymnasieskolan och lärarutbildningen ? skulle fp:s medicin göra större skada än nytta".

De rapporter som kommit det senaste året visar att elever trivs i skolan och har ett gott självförtroende. Svenska elever är goda läsare, kunniga i engelska och duktiga på problemlösning och samarbete. De demokratiska värderingarna har en stark förankring hos elever och lärare, och mobbingen i skolorna minskar. Västerås utgör inget undantag härvidlag.

Det är viktigt för den svenska skolan att vi ger en rättvis bild av verksamheten. Ingen verksamhet är betjänt av en svartmålning.

I mångt och mycket kan vi vara stolta över vår svenska skola. Det finns dock resultat som är oroande och som vi socialdemokrater tar på största allvar. Vi vidtar därför ett antal åtgärder för att stärka skolan för att ge alla elever bättre chanser senare i livet. Dit hör exempelvis Västeråselevernas resultat i matematik i år 9 som ny-ligen presenterats.

För att ge de elever som behöver mest stöd bättre förutsättningar krävs en bättre uppföljning i de tidiga åldrarna. Vi tror inte på kategorisering och stämpling av elever i 7?8 års ålder genom betyg. En motion om tidigare betyg har nyss avslagits i kommunfullmäktige i Västerås.

Regeringen har beslutat att från och med januari 2006 ska alla elever från årskurs ett få en individuell utvecklingsplan.

Utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och ge lärare, föräldrar och elever möjlighet att på ett tidigt stadium följa elevens kunskapsutveckling och komma överens om åtgärder för att eleven ska nå till höjden av sin förmåga.

Resurserna till skolan måste fördelas utifrån behov och med större socioekonomiskt hänsyns-tagande. Den statliga kvalitetssatsningen på skolan innebär att Västerås stad får ytterligare 29 miljoner läsåret 2005/2006 för att anställa fler lärare och andra specialister.

På så sätt kan skolan bli den trygga plats vi alla eftersträvar. Ingen ska vara rädd för att gå till skolan. Det ska finnas gemensamma och förankrade normer och regler. Regeringen presenterade i maj ett lagförslag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Där får skolan ett tydligare ansvar för att skapa trygghet och studiero.

Ett tydligare ansvar kräver också att befogenheter tydliggörs. I förslaget till ny skollag som nu är på remiss ökas rektors och lärarens befogenheter att skapa en god arbetsmiljö för alla elever. Framförallt handlar det om förebyggande arbete där lärare och elever i dialog är överens om vilka spelregler som gäller i skolan.

Jan Björklund och Agneta Berliner skriver i sin artikel den 7 september att ingen blir hjälpt av att kraven sänks eller avskaffas. Och det skriver de utan att rodna samtidigt som fp som enda parti vill åter-införa tvååriga yrkesinriktade gymnasieprogram med lägre krav på eleverna när det gäller att lära sig svenska, engelska och matematik och dessutom införa särskild och allmän kurs i matematik och engelska på högstadiet.

Vi socialdemokrater tror på en skola som ger alla elever chansen att nå sina mål. Vårt alltmer globaliserade och tekniska samhälle ställer helt andra krav på våra barn och unga. Därför behöver vi en modern skola som ger våra barn och unga förutsättningar att aktivt kunna delta i vårt demokratiska samhälle. 1950-talets skola håller inte måttet för detta.

Ibrahim Baylan

Britt Sandström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons