Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

FP: Vi har ett gemensamt ansvar att säga ifrån mot intoleransen

Den 27 januari 1945 befriade sovjetiska trupper Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger. Förintelsen var en ideologiskt motiverad, industriellt genomförd utrotning av Europas judar.

Annons

Också andra grupper mördades: romer, personer med funktionsnedsättning, homosexuella, demokrater och kommunister.

För den som inte var med är det omöjligt att begripa det lidande som drabbade judar under Förintelsen. Det är också svårt att begripa hur hatet kan fortsätta. 67 år efter att Nazityskland befriades frodas fortfarande antisemitism och andra former av rasism och främlingsfientlighet i Europa.

När Förintelsens omfattning stod klar för omvärlden sade alla ”aldrig mer”. Tyvärr blev det inte så. Minns Röda khmerernas Kambodja på 1970-talet, Saddam Husseins mördande av kurder på 80-talet, folkmorden i Bosnien och Rwanda på 90-talet och massakrerna i Darfur på 2000-talet.

Vi som lever nu och vet vad som hände måste ta på oss två uppgifter:

För det första får vi aldrig tillåta att Förintelseförnekarna lyckas. De som förnekar eller förringar Förintelsen måste bemötas.

För det andra måste vi hjälpas åt att bekämpa antisemitismen i dag. Ett sätt att göra det är att hjälpas åt att minnas det som skedde. Det finns allt färre överlevande kvar som kan vittna.

Göran Persson tog initiativet till Forum för levande historia, som har till uppgift att motverka intolerans genom att berätta om Förintelsen och andra brott mot mänskligheten i historien och i vår samtid. Det var en av hans viktigaste insatser som statsminister.

Antisemitismen har flera tusen års historia i Europa. När Förintelsen känns avlägsen kommer den upp till ytan igen. I allt fler länder ser vi framgångar för partier som pekar ut judar, romer och muslimer som samhällsproblem.

En undersökning av Forum för levande historia från 2010 pekar på att svenska ungdomars inställning mot judar har blivit mer negativ. Judar som bor i Malmö berättar att de inte längre vågar bära judiska symboler öppet, av rädsla för trakasserier, hot och våld.

Regeringen intensifierar nu arbetet mot antisemitism och annan främlingsfientlighet. För 2012 betalas fyra miljoner kronor ut för att stödja judiska organisationers säkerhetsarbete. En utredning under Bengt Westerberg, om hur vi bäst kan motverka främlingsfientlighet, kommer att leverera sina förslag efter sommaren.

De kommande tre åren genomför regeringen även en särskild satsning för att höja kunskaperna bland barn och ungdomar om främlingsfientlighet.

Men det räcker inte med politiska åtgärder. Vi har ett gemensamt ansvar som människor att säga ifrån. Genom att ta det ansvaret hedrar vi Förintelsens offer.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons