Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frankrikes näste makthavare tar ton?

Annons

Frankrikes president Jacques Chirac har för närvarande många anledningar att vara bekymrad. De främsta anledningarna torde vara de två senaste valnederlagen för den borgerliga partikoalitionen UMP, dels i regionvalet den 28 mars och dels i valet till EU-parlamentet den 13 juni. I bägge dessa val erhöll vänsteroppositionen, särskilt socialistpartiet, en klar övervikt över de partier som står presidenten nära.

En del av skulden härtill har tillskrivits premiärminister Raffarin, som en majoritet av fransmännen vill ha utbytt.Chirac har problem även med en annan minister, Nicolas Sarkozy, men av andra skäl. Sarkozy är den mest populäre bland regeringens ministrar. Han var tidigare inrikesminister, men för tre månader sedan utsågs han, något överraskande, till chef för finansdepartementet.

Denne energiske och äregirige minister har egentligen aldrig gjort någon hemlighet av sin ambition att en dag få efterträda Raffarin.

Ett alternativ vore, har han antytt, att bli ledare för UMP, en plats som blivit vakant sedan förre premiärministern Alain Juppé tvingats lämnat den efter att ha förklarats skyldig till vissa ekonomiska oegentligheter inom kommunförvaltningen i Paris.

Det förefaller dock inte osannolikt att Sarkozys storhetsdrömmar sträcker sig ännu högre. Själv anser han sig säkerligen fullt kapabel att bli Republikens president, när Chiracs mandat går ut år 2007! Som en antydan härom kan man tolka hans strategiska schackdrag att den 11 juli - tre dagar före den franska nationaldagen - låta sig intervjuas i en stort uppslagen artikel i tidningen Le Monde. Han lägger där fram sina ideér och sin mening i ett flertal frågor, av naturliga skäl främst på det ekonomiska området.

Idéerna karakteriseras oftast av ett radikalt nytänkande. I det följande några exempel.

Reglerna för den arbetstidsförkortning till 35 veckotimmar, som vänstern genomdrev för några år sedan, är enligt Sarkozy alldeles för stelbenta. De anställda bör enligt honom själva få möjlighet att välja arbetstidens längd. En del skulle säkert både orka och vilja arbeta ytterligare några timmar, naturligtvis mot ersättning. Detta skulle gynna de företag, som har behov av mer personal nu eller i framtiden. Många anställda har förlorat sina arbeten som en följd av att deras företag flyttat delar av sin verksamhet utomlands.

Sarkozy föreslår att sådana företag i stället uppmuntras att flytta till delar av Frankrike som är ekonomiskt underutvecklade och dras med hög arbetslöshet. Dessa företag skulle bland annat erbjudas skattelättnader.

I dag tvekar många företag att nyanställa på grund av de stränga uppsägningsbestämmelserna. Sarkozy föreslår en större flexibilitet i dessa bestämmelser, under förutsättning att personalen förhandsinformerats i god tid och eventuellt medges avgångsvederlag.

Sarkozy understryker med skärpa nödvändigheten av att den franska staten snarast återfår kontrollen över sitt budgetunderskott. För närvarande överstiger utgifterna intäkterna med 25 procent! I år beräknas budgetunderskottet för Frankrikes del bli 4,1 procent, något som ju strider mot den så kallade stabilitetspakten inom EU, som endast tillåter maximalt 3 procent av BNP. Sarkozy utfäster sig i intervjun att göra allt, som står i hans makt, för att Frankrike under nästa år skall klara de 3 procenten.

Det framgår tydligt av tidningsartikeln att den intervjuade är både idérik och viljestark. Att president Chirac dock snarare skulle beskriva honom som "ohanterlig" kan man på goda grunder gissa sig till!

HANS YTTERBERG

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons