Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge ensamstående föräldrar lägre skatt

Annons

Allt färre ska försörja allt fler. Det blir effekten av den demografiska utvecklingen där en allt större andel av befolkningen kommer att vara pensionärer. För att kunna förse den ökade andelen pensionärer med de välfärdstjänster och den levnadsstandard som vi har i dag, måste den andel av befolkningen som aktivt deltar i produktionen öka framöver.

Med dagens skatte- och bidragssystem är de ekonomiska drivkrafterna för arbete svaga. Skatt på arbete, i kombination med minskade bidrag vid övergång till arbete, medför att drivkrafterna att gå från bidrag till självförsörjning är alltför små. Långtidsutredningen 2003/04 [SOU 2004:2] visar att var femte person år 2003 hade en ersättningsgrad ett mått på hur stor den disponibla inkomsten vid bidragsinkomst är relativt arbetsinkomst) vid arbetslöshet på 90 procent eller mer. Vidare hade endast tre av tio sjukskrivna en ersättningsgrad under 90 procent. Med så höga ersättningsgrader är det för många helt enkelt inte ekonomiskt motiverat att söka arbete.

Hur kan då skattesystemet utformas för att förbättra drivkrafterna att gå från bidragsinkomst till arbetsinkomst? Det är en av de frågor som jag och tre andra forskare analyserar i årets rapport från SNS Konjunkturråd: "Tid för en ny skattereform!".

Vi föreslår bland annat en skattelättnad knuten till förvärvsarbete. Det är en typ av skattelättnad som syftar till att öka sysselsättningen genom att belöna arbete. Länder som USA och Storbritannien har numera en ganska lång erfarenhet av sådana system. Utvärderingar visar på mycket positiva sysselsättningseffekter. Många länder i Europa har valt att följa USA och Storbritannien och infört olika former av sysselsättningsbetingade bidrag och skattelättnader.

SNS Konjunkturråd föreslår ett skatteavdrag riktat till arbetande ensamstående föräldrar. En sådan reform är särskilt intressant då empiriska studier har visat att ensamstående mödrar är särskilt påverkbara när det gäller ökad avkastning av arbete. Om det dessutom är ett fördelningsmål att stärka den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar, finns det ytterligare skäl för ett skatteavdrag riktat just till denna grupp.

Ett skatteavdrag riktat till ensamstående föräldrar i arbete kan ses som ett första steg mot införandet av ett mer generellt sysselsättningsbetingat skatteavdrag, med syfte att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbete. En sådan begränsad reform kan sedan utvärderas och utvecklas till att omfatta en bredare grupp av låginkomsttagare. En nackdel med ett skatteavdrag riktat endast till just ensamstående är att det skapas drivkrafter att tillhöra gruppen ensamstående föräldrar. Vi bedömer dock att fördelarna med ett sådant riktat avdrag i termer av att fler kommer i arbete uppväger nackdelarna, särskilt om det ses som ett första steg mot ett mer generellt system av sysselsättningsbetingade skatteavdrag.

Det finns även goda argument för ett riktat skatteavdrag till den äldre delen av arbetskraften. Genom ett förvärvsavdrag för äldre som väljer arbete framför andra försörjningsmöjligheter, försvagas drivkrafterna att utträda ur arbetsmarknaden via exempelvis sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, eller förtida uttag av ålderspension. Alla medborgare gynnas av att denna grupp väljer att stanna kvar i arbetslivet. Därför bör skatte- och bidragssystemet skapa drivkrafter för äldre personer att välja arbete framför exempelvis pension, snarare än tvärtom.

Årets rapport från SNS Konjunkturråd betonar även behovet av ökade drivkrafter för arbete för hela den breda gruppen av låginkomsttagare. En sådan generell reform är dock mer kostsam att finansiera och måste därför inledningsvis vara mindre generös än en riktad reform. Dock är behovet av att öka andelen av befolkningen i sysselsättning för att klara de påfrestningar den demografiska utvecklingen orsakar stor. En reform som stärker drivkrafterna för arbete bland personer med låga inkomster är angelägen. Vi hoppas att vår rapport ska stimulera till fortsatt debatt om hur!

Ann-Sofie Kolm

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons