Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hastighetskamerorna kan vara trafikfaror

Annons

Vi har nyligen läst om en allvarlig trafikolycka på E 18 vid Sagån mellan Västerås och Enköping. Olycksorsaken är ännu oklar, men enligt uppgift har en bilist kommit över i fel körfält och krockat med en buss.

I samband med detta ställer jag frågan: Kan hastighetskamerorna vara en bidragande orsak till olyckan?

På vägen mellan Västerås och Enköping finns ett antal hastighetskameror uppsatta. Anledning till att dessa kameror finns är att få förarna att sänka hastigheten. Ja, på vissa förare fungerar det, på andra inte. Jag tror faktiskt att det är så här: dessa hastighetskameror bidrari stället till att öka hastigheten och risken för trafikolyckor.

Efter att ha färdats på vägsträckan ett stort antal gånger har jag gjort flera viktiga iakttagelser. Kamerorna är ofta uppsatta på platser som känns omotiverade. På två ställen, till exempel vid västra och östra infarten till Hummelsta kan det kännas motiverat att ha kameror eftersom hastigheten där är begränsad till 50 kilometer i timmen och det finns övergångsställen.

På övriga ställen på E 18 förhåller det sig så här. Kamerorna är placerade med flera kilometers avstånd vilket i praktiken innebär att mellan två hastighetskameror är det "fri fart". Så tolkar många förare det.

Om man håller den angivna hastigheten så har man garanterat en bil som ligger bakom som vill köra om eller tränga sig förbi. Så snart föraren kommit förbi är det gasen i botten tills nästa hastighetskamera dyker upp. Då lyser bromsljusen illrött och föraren sänker farten hundratalet meter före kamerans "synfält". Sedan är det gasen i botten igen till nästa hastighetskamera någon kilometer bort. Ofta blir det då vansinnesomkörningar och höga hastigheter med fara både för bilföraren själv och för de omkörda bilisterna.

Ett exempel: Vid E 18 vid nedfarten mot Sagån i riktning från Enköping står en hastighetskamera. När man passerat denna kamera är det gasen i botten över bron vid Sagån och upp mot kurvan med skymd sikt. Inte undra på att det händer olyckor.

Placeringen av dagens hastighetskameror fungerar tyvärr inte som tänkt. Det borde Vägverket och polisen inse. Ska hastighetskamerorna ha någon funktion att fylla borde kamerorna vara placerade ungefär var hundrade meter under en längre vägsträcka. Då först kan man räkna med att få önskad effekt - det vill säga lägre hastighet. Då finns det heller ingen möjlighet för förarna att använda "fri fart" mellan kamerorna.

Hastighetskamerorna måste i första hand användas på ett sätt där det känns motiverat, till exempel 30-gränser i tätbebyggt område, vid skolor och liknande.

Det finns en övertro hos myndigheterna att hastighetskamerorna är effektiva. Men tyvärr visar verkligheten något annat. För att sänka hastigheten på våra stora vägar hjälper det inte med hastighetskameror. Här måste andra åtgärder sättas in.

Med dagens teknik borde det inte vara helt omöjligt att använda en anordning som mäter medelhastigheten på en längre sträcka. Trängselskatteförsöket i Stockholm visar till exempel att en bil som ska till eller från Lidingö kan passera en "tullport" och sedan inom 30 minuter köra fritt till eller från Lidingö. En liknande anordning med mätning av färdtiden omräknad till en medelhastighet på en viss sträcka skulle vara mer effektiv än dagens hastighetskameror.

Jan-E Israelsson

Det finns en övertro hos myndigheterna att hastighetskamerorna är effektiva. Men tyvärr visar verkligheten något annat, skriver Jan-E Israelsson, Västerås.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons