Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högre utbildning ska inte kosta pengar

Annons

Den 12 november uttryckte Anna Hård af Segerstad sin inställning till avgifter i högre utbildning. Mälardalens studentkår vill uttrycka en motsatt åsikt.

Att låta betygssvaga studenter köpa sig en plats på högskolan är inte ett uttryck för rättvisa, det vore snarare att göra dessa studenter en rejäl björntjänst. Antagningssystemet har som syfte att försäkra att de studenter som kommer in har de nödvändiga förkunskaperna för att tillgodogöra sig en universitetsutbildning. Att köpa sig en plats skulle för dessa studenter i värsta fall innebära att kasta pengarna i sjön eftersom de inte klarar utbildningen, och om välbärgade föräldrar köper sina barns framtid, kommer deras studiemotivation då att öka? Vi tror inte det.

Urvalssystemet är inte ett argument för att avgiftsbelägga den högre utbildningen, även om det har sina brister. Redan i dag är snedrekryteringen till högskolorna ett högst påtagligt problem, där ungdomar från svenska, välbärgade och akademiskt bildade familjer är överrepresenterade. Detta kan till viss del förklaras med att utbildning redan i dag är kostsam. Studielånen hos CSN följer en student hela livet, och i upprörande många fall är det faktiskt så att en universitetsutbildning är en ren ekonomisk förlust.

Detta verkar givetvis avskräckande på ungdomar från mindre bemedlade och studievana miljöer. Hur stor skulle snedrekryteringen bli om utbildningen dessutom var avgiftsbelagd? Vi kan bara spekulera, men tror att det med stor sannolikhet skulle vara dödsstöten för alla de duktiga ungdomar vars föräldrar är så kallad arbetarklass eller invandrare. I det långa loppet skulle det innebära ännu mer segregering, större orättvisa och ökade klassklyftor i samhället.

Vidare påstår Hård af Segerstad att det inte finns någon väg in till högskolan för den som mognat senare, och inte haft möjlighet att gå vidare direkt från gymnasiet. Detta kan inte sägas vara annat än en missuppfattning från hennes sida. Det finns goda möjligheter att läsa in gymnasiekompetens i efterhand, och platserna vid högskolan har en särskild kvot för studenter över 25 år, där även arbetslivserfarenhet vägs in vid beslut om antagning. Dessutom finns alltid möjlighet att göra högskoleprovet, som jämte gymnasiebetyg är den vanligaste vägen in i högskolan.

Bilden av den festande studenten i tjugoårsåldern stämmer inte längre överens med verkligheten. Många av de studerande vid landets lärosäten är i trettioårsåldern, en hel del har barn. Det kan med relativt stor säkerhet fastslås att dessa inte skulle ha råd med terminsavgifter.

Att uppröras över orättvisan i att alla skattebetalare bekostar högre utbildning, trots att alla inte utnyttjar den, känns överdrivet. Alla är med och bekostar vägar, fast alla inte kör på dem. Alla är med och bekostar sjukhus, fast vissa aldrig blir sjuka. Det skattebetalarna betalar för är möjligheterna till transport, vård och utbildning som är nog så värdefulla. Anna Hård af Segerstad väcker många frågor med sin krönika. Vad får avgiftsbelagd utbildning för konsekvenser för integration och klassklyftor, och vad händer med bildningen och det livslånga lärandet? Det är vår uppfattning att utbildning ska vara en möjlighet för alla som orkar och vill, och inte endast de som har plånböcker för ändamålet. I längden kommer det att löna sig för samhället i stort, men också för den enskilde individen.

Sara Hjalmarsdotter Falk

Anna Hård af Segerstad svarar:

Sara Hjalmarsdotter Falk påstår att dagens antagningssystem syftar till att försäkra nödvändiga förkunskaper. Så är inte fallet.

Kunskapskraven är i princip konstanta medan betygen som krävs för att komma in på en utbildning varierar från år till år.

Hjalmarsdotter Falk definierar implicit studenter ur "arbetarklassen" och invandrare som svaga. Jag har aldrig träffat en student som definierat sig som svag. Däremot finns många som skulle vilja satsa egna och lånade pengar för att betala för sin drömutbildning. De förtjänar möjligheten att betala för att skapa en extraplats.

I realiteten försvarar Sara Hjalmarsdotter Falk ett system som subventionerar medelklassens universitetsutbildning med skatter som bland annat betalas av de svaga hon säger sig försvara.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons