Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Husläkare hade förebyggt upphandlingskonflikten

Annons

Debatt

Bakom familjeläkarskandalen ligger illegitima maktintressen inom landstinget, skriver ledamoten i landstingsfullmäktige (fp) Göran Nilsson.

Konflikten mellan landstingsledning och familjeläkare har under våren och sommaren fyllt åtskilliga spaltmeter i VLT.

Det rör sig om en synnerligen destruktiv konflikt som tvingar över 30 000 västmanlänningar att avstå från en familjeläkare som de själva valt och i de flesta fall under många år byggt upp ett förtroende för. Västmanland förlorar ett stort antal kunniga och erfarna läkare i en tid när det är mycket ont om läkare och stora reformer av sjukvårdens struktur ställer speciellt höga krav på en väl fungerande familjeläkarvård.

Med en icke socialistisk inriktning hade denna konflikt inte utbrutit. Om socialdemokraterna inte rivit upp folkpartiets husläkarreform från 1994 hade vi haft fri etablering för allmänläkare. Läkaren hade inte behövt fråga landstinget om lov att sätta upp praktik och läkarens framgång hade varit beroende av patienternas val.

Den offentliga subventionen av läkarens insatser hade följt med patienten. Systemet hade inte behövt landstingets nuvarande administrativa och krångliga reglering. Upphandling hade inte behövts. Om läkaren kunde skaffa sig patienter och uppfyllde fastställda kvalitetskrav skulle ersättning utgå automatiskt. En populär läkare som dr Hefner skulle till exempel ha fått ha så många patienter han ansåg sig klara av och inte som nu av administrativa skäl behöva begränsa antalet till 1 000 personer när han enligt VLT vill ha dubbelt så många. Stimulans till arbete i stället för formella hinder för arbete hade varit rådande.

Det råder i dag frihet att med kommunala subventioner starta en skola om man erbjuder en kvalitet som godkänts av skolverket, och föräldrar och elever har friheten att välja. Det finns absolut ingen förnuftig anledning till att det skulle behöva vara svårare att få öppna en läkarpraktik.

Husläkarsystemet innebar att läkarna fick konkurrera om patienterna vilket hindrar överetablering av läkare i områden som är populära ur läkarnas synpunkt. Under den korta period som husläkarsystemet var i funktion rekryterades cirka 1 000 nya allmänläkare att jämföras med den tynande nyrekryteringen till dagens allmänläkarkår.

Man måste starkt misstänka att folkpartiets husläkarreform utmanade alltför starka intressen hos politiker och administratörer. Sannolikt är det där skon klämmer.

Om sjukvården kan organiseras alltför enkelt ligger frågan om landstingen verkligen behövs i luften. Väsentliga delar av lanstingens nuvarande uppgifter tas ju då bort. Många politiker skulle mista den pinne de sitter på och inte kunna reglera och bestämma på samma sätt som nu. Den administrativa apparaten skulle ju också bantas betydligt i denna förenklade modell.

Den politiska vägen är den enda att få förändring till stånd. Till alla dem som är missnöjda med landstingets agerande och som stödde majoritetspartierna 2002: rösta inte av gammal vana på dessa partier i landstingsvalet 2006!

GÖRAN NILSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons