Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Individualisera föräldraledigheten

Annons

I en signerad VLT-artikel den 13 april stöttar Agneta Lokrantz småbarnsföräldrarnas fria val när det gäller mammans och pappans fördelning av föräld-raledigheten. Men hon talar inte tillräckligt mycket om de svåra konsekvenserna.

Självklart är det allra bäst om vi själva får välja, under förutsättning att vi är medvetna om följderna. Tyvärr är det inte så. Vi tänker i nuet eftersom framtiden verkar så avlägsen. Till slut kommer pensionskuvertet och då klagar kvinnorna över sina usla pensioner. Det är därför det är bättre att tänka i tid.

Politikerna får all information. De har översikt över problemet och vet att medborgarna helst vill välja själva, men också att den myndigförklaringen permanentar kvinnornas ekonomiska underläge.

Då måste man väl säga att idén med en tredelning av föräldraledigheten är en positiv kompromiss. Mamma och pappa får var sin lika stor del och den tredje är valfri. Då blir världens dyraste föräldraförsäkring individualiserad. Så är det redan med pensionen och med semesterdagarna - dem kan man inte heller överlåta till någon annan.

Kvinnor är borta från arbetsmarknaden i snitt tre år för att föda och vårda barn. När de sedan börjar arbeta igen är det de som stannar hemma allra mest för att vårda sjukt barn. En orsak till att det är just kvinnorna som tar det största ansvaret här är att många män aldrig fick någon riktig vana vid vården av sina egna barn. De var ju bara pappalediga några få månader.

Visst handlar önskan om valfrihet mycket om familjens ekonomi. Mannen tjänar oftast mera och det får han fortsätta med på hennes bekostnad. Det är han som blir befordrad, det är han som får den goda pensionen, och det är honom som arbetsgivaren kommer att föredra i framtiden.

Om vi ska bestämma själva hur vi vill dela vår föräldraledighet - det är ju för stunden det absolut mest bekväma - så får kvinnorna också finna sig i att göra de tristaste jobben, få de sämsta villkoren på arbetsmarknaden och de lägsta pensionerna.

Det är hos politikerna visionerna måste finnas. Därför tycker jag att det är rätt att regeringen vill göra någonting åt snedfördelningen i föräldraförsäkringen, speciellt som nuläget får oönskade konsekvenser för både män, kvinnor och barn.

Samtidigt är det lätt att inse att det till en början kan kännas jobbigt för familjerna att avstå från en del av en invand valfrihet. Men om man gör det snart kan kommande generationer vinna oerhört mycket på det.

SUSAN HJELM

Svar:

Med sin kommentar sällar sig Susan Hjelm till dem som ser barnen som ett problem och ett hinder i karriären. Visst vore det önskvärt om pappor tillbringade mer tid med sina barn men jag tycker att föräldrarna själva ska få bestämma hur och när - utifrån barnens behov. Jag tror inte att man uppmuntrar särskilt många pappor att vara hemma med barnen genom att säga: "Grabbar, i jämställdhetens namn ska ni vara solidariska och vara hemma längre med barnen så ni får sämre pension, ni också." Då blir det dessutom precis som jag skrev, att småbarnsföräldrar över lag missgynnas i löneutvecklingen.

Hjelm skriver att också att det borde vara samma princip för föräldraledigheten som för semester-dagar och pension - att inte heller föräldraledigheten borde kunna överlåtas till någon annan. Hon tycks dock förbise en sak: föräldraledigheten är inte till för föräldrarna utan för barnen.

Susan Hjelm anser att barn skapar problem för tiden efter yrkeslivet, att det ger mindre pengar i pensionskuvertet.

Bara problem så långt ögat når.

Det är hög tid att arbetsmarknaden och samhället görs barnvänligt. Som det ser ut i dag är det i bästa fall barntillåtet, men väldigt nära gränsen till barnfientligt. I ett sådant samhälle är det inte konstigt om barnafödandet minskar.

AGNETA LOKRANTZ

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons