Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inga bostadshyror till fotbollsstadion

Annons

I en debattartikel i VLT den 6 september uppges att kommunledningen skall "fråga marknaden om den vill hjälpa till med finansieringen" av en ny fotbollsarena för 225-250 miljoner kronor vid Rocklunda. Som lockbete erbjuds tomter och byggrätter för bostadsbebyggelse på ett helt annat ställe vid Blåsboplanerna. Tomtmark som ägs av staden, men som VSK:s ledning i tidigare artiklar har hävdat att de har besittningsrätt till och att de därför kan sälja byggrätter i detta läge till byggföretagen i utbyte mot att byggbolagen bygger en ny fotbollsarena på annan plats.

Kommunledningen argumenterar för att sådana marktillgångar inte tillhör skattebetalarna och andra kommunmedborgare eftersom detta markkapital numera har lagts in i kommunala markbolag. Enligt VLT-artikeln den 6 september beräknas värdet av byggrätter på Blåsboplan till 20-25 miljoner kronor, trots att man ur stadsbildssynpunkt och enligt Grönstruktursplanen inte alls bör tillåta några byggrätter där.

Oppositionspolitikerna har dock lockats in i den vilseledande sifferexercisen och tror att byggpolitikernas upplägg innebär att mellanskillnaden 250-25 = 225 miljoner kronor måste tas från dagens skattemedel. En felanalys som byggbolagsfolket, både på den kommunala och privata sidan, tacksamt anammar. Då kan de lätt slå undan argumenten med att detta är en ren intern markbolagsfråga.

Tanken med den här typen av förhandlingsplanering där tomtmark byts ut mot färdigställande av vissa byggnadsverk är att byggbolagen kan få ut så mycket i hyra eller genom försäljning av sin egen byggnadsdel så att det täcker även merkostnaderna för den del som de lovat att "skänka" till den tidigare tomtägaren, i detta fall kommunen. Ett litet garage på en annan tomtdel, eller varför inte en ny fotbollsarena. Extrautgifterna, 225 miljoner kronor i detta fall, kommer därför att läggas på det begränsade antal lägenheter som byggbolagen vill bygga på Blåsboplanen, och byggföretagen vill följdriktigt bygga så högt och tätt som möjligt. I förtäckta ordalag brukar det heta att vi skall "fråga marknaden om den vill hjälpa till med finansieringen".

Konsekvenserna blir i detta fall att ett begränsat antal hyresgäster eller bostadsrättsinnehavare på Blåsboplanerna skall finansiera en anläggning som alla kommunmedborgare skall ha tillgång till. Ett högst osolidariskt sätt att mjölka boendet på mera pengar till verksamheter som måste finansieras på helt annat sätt. Stoppa därför kopplingen mellan byggandet av en ny fotbollsarena och nyproduktion av bostäder, och låt Blåsboplanen förbli ett öppet stadsrum och ett centralt fritids- och grönområde.

Man kan också fråga sig om en oljemiljonär kommer till Västerås kommun och säger att han skänker 225 miljoner kronor till kommunen i utbyte mot att han själv får bygga en bostad på en centralt belägen tomt i staden, brukar inte detta kallas för bestickning eller muta? Vad är det i så fall för skillnad om oljemiljonären byts ut mot ett byggföretag och om byggföretaget vill bygga flera bostäder än en.

YNGVE BJÖRKMAN

RUNE KARLSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons