Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ja till hållbar utveckling vid Högskolan

Annons

Begreppet Hållbar utveckling har vuxit fram som en samlande beteckning för en medveten strävan att ta itu med viktiga framtidsfrågor på olika beslutsnivå-er (lokalt-regionalt-nationellt-globalt) och inom en rad olika verksamhetsområden (ekonomi, miljö, kultur, socialt, teknik, energi, politik med flera). Högskolan är därvid en central institution i det samtida kunskapssamhället och därmed en organisation med tydligt ansvar för att verka för hållbar utveckling.

I slutet av 2005 har riksdagen beslutat om en ny högskolelag vars intressanta tillägg lyder: "Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa". Med andra ord; kunskap om hållbar utveckling och dess perspektivmångfald bör tydligt finnas med i undervisning och forskning, administration och upphandling, student-boende och högskolans transporter. För att ta undervisning som exempel bör lärare införliva hållbarhetsfrågor och ett kritiskt förhållningssätt i sina kurser, och förmå studenter att själva ta ställning till frågorna, oavsett om det rör sig om kurser i tyska, diskursanalys inom sociologi, företagsekonomi, energiteknik, eller ekologisk ekonomi.

Vi välkomnar den nya högskolelagen! Vi tror att förslaget ger möjlighet för vissa högskolor att ta ganska långt gående steg avseende hållbar utveckling. Visst är det möjligt att även utan statliga riktlinjer verka för en tydlig högskoleprofil avseende hållbar utveckling. Universitet i Bradford är exempelvis den första högskolan i England som verkat för att bli ett hållbart universitet, ett ecoversity.

Några svenska universitet och Högskoleverket har dock varit kritiska mot att staten, som de uppfattar det, "detaljstyr" högskolans angelägenheter. I Högskoleverkets egna nyhetsbrev "Nyhet Debatt" nr 6, 2005, har universitetskansler Sigbrit Franke frågat sig varför en hållbar utveckling skall ha en särskild plats inom den akademiska utbildningsverksamheten.

Den akademiska friheten bör värnas och ha kvar sin särställning som oantastbar bortom även goda samhällsmål som en hållbar utveckling. Franke inser visserligen vikten av att vi bör verka för en hållbar utveckling, men ställer principfrågan vad som händer med den akademiska friheten om pålaga efter pålaga läggs på högskolor och universitet.

Hållbar utveckling inskränker inte friheten, menar vi, vare sig i akademin eller samhället i övrigt. Tvärtom, forskning och utbildning för hållbar utveckling är kanske den viktigaste garanten för att utöka friheten globalt och in i framtiden.

På samma sätt som Bradford i dag tar en ledande position på Englands högskolekarta, var Mälardalens högskola 1999 den första högskolan i Sverige, och en av de första i världen, att bli miljöcertifierad enligt ISO14001. Mälardalens högskola tog då, och vill även i fortsättningen ta, sitt samhällsansvar och bidra till den nödvändiga omställningen till hållbara tekniska och sociala system som svarar mot våra behov och som tar dessa strategiska framtidsfrågor på allvar.

Den nya högskolelagen kan er-bjuda oss möjligheten att införa obligatoriska kurser för både studenter och anställda på Mälar-dalens högskola. Följande tre förslag stöttar vi till fullo:

1. Vi anser att Sveriges Förenade Studentkårer vid kommande årsmötet i Örebro våren 2006 bör ta ett principbeslut om att hållbar utveckling ska bli ett obligatoriskt moment i alla kurser.

2.Vi anser att alla studenter, inte minst forskarstuderande, bör få en ämnesövergripande förståelse för den perspektivrikedom som präglar en hållbar utveckling, och i studentdrivna aktiviteter ska få koppla hållbar utveckling till sitt egna ämne.

3.Vi anser att alla anställda bör få en gedigen hållbarhets-pedagogisk grund att stå på där högskolan förmedlar sina grundläggande värderingar kring kritiskt förhållningssätt, hållbar utveckling, kvalitet, studenters anställbarhet, samhällsnärhet och pedagogiskt nytänkande.

Johan Lönnholm

Peter Dobers

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons