Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag kallar det inte förnedring

Annons

Jag kan inte låta bli att bemöta biskopen Claes-Bertil Ytterbergs artikel i VLT den 10 mars. Där skriver han: "Utsikten till en varaktig fred i regionen bedömer Claes-Bertil Ytterberg som mycket små med nuvarande förutsättningar. Jag ser ingen fredsvilja från Israels sida."

Finns en vilja från palestinierna? Har biskopen någonsin hävdat att man inte ser någon fredsvilja från palestiniernas sida? Är det så konstigt att Israel inte släpper in arbetslösa palestinier för att arbeta på israelisk mark? Är det så konstigt att Israels militär kontrollerar turister, journalister med flera genom vägspärrar? Är det så konstigt att Israel tvingas bygga murar för att skydda sitt folk mot palestinska självmordsbombare?

En mur kan man alltid riva, men alla de tusentals oskyldiga män, kvinnor och barn på väg i bussar till skolan eller arbete som dödas av palestinska självmordsbombare kan inte komma tillbaka. Visst är det tragiskt med den arbetslöshet och fattigdom som råder i Palestina. Många hade ju arbete i Israel, men israeler vågar nu inte anställa palestinier på grund av risken för sabotage eller självmordsbombare.

Har biskop Claes-Bertil Ytterberg någonsin försökt sätta sig in i israelernas situation, där föräldrar inte vågar låta sina barn att gå ensamma till skolan, där folk inte vågar äta lunch på restaurang, åka buss till jobbet eller dricka en kopp kaffe vid stranden? De måste hela tiden tänka på att en självmordsbombare skall dyka upp.

Detta är vardagslivets villkor i Israel. Claes-Bertil Ytterberg kritiserar Israel för att palestinier, turister och till och med journalister måste stå ut med visitering och spärrar vid gränsen. Detta är inget nytt i Israel. Alla israeler blir visiterade innan de går in på ett varuhus eller andra större affärer och detta har man gjort sedan 20-30 år tillbaka. Israelerna är tacksamma att man gör det - för deras egen säkerhet.

Trots att jag själv är jude och ofta talar jiddisch med gränspolisen blir jag utfrågad om en massa saker när jag kommer till Ben Gurion flygplats och när jag lämnar Israel. Jag kallar det inte förnedring.

Jag citerar i samma artikel biskopens rader: "Han beklagar det faktum att det i dag är svårt att kritisera Israel utan att staten Israels företrädare anklagar den som kritiserar för att vara antisemit. Claes-Bertil Ytterberg menar att det i stället är Israels beteende gentemot palestinier (och för den delen gentemot besökande turister och observatörer som tvingas utstå vägspärrar, visitationer och extrem misstänksamhet) som kan skapa grogrund för antisemitism."

Detta är en gammal "ursäkt" som jag som jude har hört hela mitt liv och det har mina förfäder också hört i det antisemitiska Europa. Alla antisemiter säger samma sak och tillägger till och med att "de har en bästa vän som är jude". Man måste ha en syndabock som man kan skylla på, då har det alltid varit en jude. Går det dåligt för ett land med ekonomin - är det judarnas fel. Efter terroristangreppet den 11 september mot World Trade Center i USA spreds snabbt rykten om att Israel låg bakom. När Arafat uppgavs ha blivit förgiftad innan han dog, läste man i den arabiska pressen att Israel har förgiftat Arafat.

Nu försöker den Svenska kyrkan i spetsen av K G Hammar ta på sig medlarrollen mellan Israel och Palestina. Det låter vackert, men gör det åtminstone opartiskt. Driv inte en kampanj för att förmå folk att sluta köpa israeliska apelsiner, det löser inte problemet. Kyrkan uppmuntrar därmed endast Hamas att döda fler israeler. Uppmana i stället palestinierna att sluta döda andra i Guds namn. Det är en skam att döda andra oskyldiga i Guds namn. Uppmana palestinier att göra verklighet av gjorda deklarationer att ta bort de paragrafer i PLO:s stadgar som talar om Israels utplåning genom väpnad kamp.

Erkänn Israels rätt att existera inom säkra och erkända gränser, också internt som det har skett externt. Ändra läroböckernas innehåll som nu förnekar Israels existens och frammanar hat mot judar.

Jag som varit med om Förintelsen har aldrig lärt mina barn att hata tyskarna. Och mina barn har inte lärt sina barn att hata tyskarna. Men i palestinska skolor lär man små barn att hata israeler trots att Arafat lovat ta bort dessa böcker. Låt oss hoppas att hans efterträdare Abbas kommer att lyckas föra sitt folk till en varaktig fred med Israel. Än så länge är jag dock lika pessimistisk som Claes-Bertil Ytterberg.

Mietek Grocher

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons