Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärlekens växlingar

Annons

Babyn föds självisk, naturligtvis. Den har inte en medfödd osjälviskhet. Sådant får man lära sig ? mödosamt, steg för steg.

Men Skaparen har inte bara lagt ner i oss själviskheten, självförsvaret. Han visade oss också kärlekens höjd när han dog på korset för oss. Att han kommit för att förlåta, icke döma, visade han genom att just vända sig till de värsta syndarna. Det var till en rövare han uttalade de sista mäktiga orden om total förlåtelse och evig salighet.

Äktenskapet är den svåraste prövningen för kärlek. Att under åren bli ense om vad som är klokt, vad som är dumt, vad vi har råd med eller inte, hur ungarna skall fostras. Ska vi ha hund? Vilka skall vi umgås med och bjuda hem? Till exempel. Jag har varit gift i 65 år. Lucie var 18 år och jag 25 år när vi gifte oss.

Det sägs att hälften av alla äktenskap är slut inom tre år. Tar folk äktenskap för lättvindigt? Eller är hälften av alla människor odrägliga att leva med?

En gissning är att en del av dem som fortsatt att leva som gifta inte gjort det av kärlek eller av lojalitet mot äktenskapslöftet.

Snarare då av ekonomiska skäl.

Kärleken till barn är väldigt speciell. Tänk dig en självisk person som framför allt vill vara ifred. Han får nu besked att en otroligt besvärlig gäst skall flytta in och stanna i 20 år.

Gästen kan först inte tala, inte gå, skall bäras, matas, bytas på, tvättas, kläs på. Den väcker dig mitt i natten, ideligen, den skriker, åstadkommer omfattande skadegörelse och oreda, den medför massor av utgifter, oro och bekymmer i minst 15 ? 20 år.

Här har Skaparen åter ordnat något märkligt: moders- och fadersinstinkten, framför allt modersinstinkten. Den här lilla besvärliga terroristen blir plötsligt den ljuvligaste och mest välkomna av alla gäster, mot allt (själviskt) förnuft. Man älskar den lilla varelsen omåttligt, livet blir rikt. Vansinnigt men härligt. Med förundran iakttar man sina naturliga instinkter. När man själv var tonåring var småungar enbart besvärliga och störande. När man fått egna barn är de jättegulliga. Inte minst barnbarn, livets efterrätt.

Gunnar Helander

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons