Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärnkraftsavvecklingen ett stort slöseri med kapital

Annons

Beskedet att stänga kärnkraftverket Barsebäck 2 är en tydlig signal till den energiintensiva industrin att inte investera i Sverige. Konsekvenserna blir dyrare el i förtid, en miljardnota för ett förtidspensionerat kärnkraftverk samtidigt som koldioxidutsläppen ökar med 2,5 miljoner ton.

I Svenska kraftnäts senaste rapport till regeringen i augusti konstateras att om vintern blir en tioårsvinter, ovanligt kall, finns det en marginal på maximalt 200 megawatt, men då måste samtliga anläggningar och kablar till vår omvärld vara i drift. Stängs Barsebäck 2 försvinner 600 megawatt.

I årets budget framkommer tydligt konflikterna som finns i energipolitiken. En av dem är den kraftiga nedskärningen i energiforskningen, medan de stora kostnaderna för stängningen av en kärnkraftsreaktor kvarstår. Frågan är hur mycket pengar som kommer att läggas på så kallad omställning i stället för forskning i ny teknik och utveckling.

Rent samhällsekonomiskt är en kärnkraftsavveckling också ett stort slöseri med kapital och stängningen av Barsebäck 1-reaktorn har redan kostat staten cirka 9 miljarder kronor. I årets budget framkommer att man fortsatt betalar drygt 300 miljoner kronor per år för att täcka de extrakostnader det innebär att Barsebäck 1 är avställd. Jämför detta med vad staten avser att satsa på energiforskning - 440 miljoner kronor.

En förtida avveckling medför också, förutom en kapitalförstöring, att det rörliga priset på elmarknaden ökar. All ny elproduktion som kan byggas storskaligt har i dag högre rörliga kostnader och varje öre ökat elpris betyder 1,5 miljarder kronor i ökad kostnad för hela samhället. För enskilda basindustriföretag betyder ett öre ökat elpris kostnader som kan jämföras med löneökningar på två år.

Folkomröstningen om kärnkraften hölls 1980. Under dessa två decennier har vi dock hunnit lära oss en hel del om vilka hoten mot vår livsmiljö är. Växthuseffekten är en fråga som knappt fanns på dagordningen 1980 men som nu har blivit ett allt allvarligare problem.

I dag är elva kärnkraftsreaktorer i drift i Sverige och kärnkraften svarar för ungefär hälften av den svenska elproduktionen. Sedan starten har de svenska kärnkraftverken bidragit till effektiv och miljömässigt fördelaktig elförsörjning alltmedan elbehovet på den nordiska marknaden ökar.

De svenska kärnkraftverken behövs och så även det kommande nya finska verket. Den omdebatterade kabeln till Finland är ett led i att förbättra elutbytet inom den nordiska elmarknaden och är en viktig länk i att få tillstånd en väl fungerande nordisk marknad som ger en bättre prisbildning. Detta ger i slutändan billigare el till alla konsumenter.

Även med ständig energieffektivisering kommer behovet av energi fortsatt att vara stort i vårt samhälle. En långsiktig energiförsörjning gör att hela näringslivet kan känna tillit till framtiden och investeringar kan komma till stånd. Det känns oroande för framtiden att lägga större bördor på industriföretagen, när svensk industri befinner sig i knivskarp konkurrens med våra grannar om industrietableringarna. Det är dags att satsa på en energipolitik som värnar jobben, konsumenterna och miljön.

Helén Selemark

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons