Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Lars Öhman: SD är enda partiet med en vision.

Debatt

Sverige har ynkliga och okunniga politiker

För mycket pajkastning i partiledardebatter?

Varje gång jag tittar på en partiledardebatt tänker jag "är det här verkligen de mest lämpade personerna att leda oss?

Flertalet svenska politiker tycks mer intresserade av sin egen framtid än av folkets framtid. Det är en konstant pajkastning om vem som bär skulden för missförhållanden och vem som ska äras för det som är bra i vårt samhälle.

I en situation där staten, trots höga skatteintäkter, inte ens klarar sina mest grundläggande åtaganden, att ha ett trovärdigt försvar av vår yttre gräns och en polis som har kontroll på inre oroligheter, är ni upptagna av internt käbbel. När var tredje kvinna känner sig otrygg i sitt eget kvarter, när personalen på sjukhus larmar om att patientsäkerheten är hotad, när vi har hundratusentals fattigpensionärer, när många av våra äldre till och med är undernärda, när skolornas kvalitét ofta är undermålig, när såväl socialtjänst, psykiatri som polis tvingas prioritera hårt bland sina fall, då är ni i första hand fokuserade på att placera skulden hos någon annan och emellanåt över att bekymra er över Sverigebilden.

Det är faktiskt ynkligt.

Varför är så många beredda att rösta på SD? Det beror knappast bara på att många är missnöjda med migrationspolitiken, utan för att det är det enda parti som tydligt erbjuder en helt annan riktning och åtminstone har en vision. I en tid när tilltron till etablissemanget är låg ska man inte underskatta effekten av att någon säger vi hör dig, vi tar din oro på allvar - och vi är beredda att göra något åt det.

För även om man är skeptisk till den lösning man erbjuds så är det kanske mer tilltalande än ingen lösning alls, alternativt smärre justeringar av en modell man inte längre tror på.

De flesta som bor i rika länder vill nog att vi ska hjälpa de i fattigare länder i mesta möjliga mån, men nog vill vi att svenska skattekronor primärt hjälper individer boendes i Sverige? Det måste gå att bygga ett inkluderande samhälle som samtidigt inte bara vänder andra kinden till.

På ett privat plan har vi all rätt att vända andra kinden till, men vi kan inte ha politiker som präglas av undfallenhet och som saknar mod att stå upp för sina medborgare.

Självdestruktivitet, vare sig på individnivå eller på kollektiv nivå, är inte eftersträvansvärt.Sverige ska vara ett kunskapssamhälle, säger flertalet politiker. Det må vara riktigt, men nog känns det emellanåt som om vårt så kallade kunskapssamhälle paradoxalt nog leds av okunniga individer?

Vi har högt uppsatta politiker som knappt kan prata engelska och som tycks ha ytterst knapphändiga kunskaper i exempelvis ekonomi. Därtill refererar de ofta till oseriösa rapporter istället för till gedigen forskning.  Allra mest påtagligt är att det saknas kunskap om människor.

Om hur vi fungerar, vad vi behöver som individer och kollektiv för att må bra. De tycks därutöver ha tappat kontakt med folket. Vi har en statsminister som i amerikansk tv häromåret beskrev det som surrealistiskt att så många svenskar anser att utvecklingen går åt fel håll.

Förstår han inte att det är hans egen uppfattning av verkligheten, hans naivitet, som kanske är surrealistisk? En naivitet, alternativt okunskap, som i hans position borde vara nästintill oförlåtlig.

Många svenska politiker är bristfälligt utbildade, har endast har varit just politiker, med endast enstaka nedslag i den verklighet vi andra lever i. De kan därtill vara knappt 30 år och ändå vara partiledare. I många länder är man inte aktuell för en sådan position före 50 års ålder och inte innan man visat sin kapacitet i andra organisationer och på andra befattningar.

Nog förtjänar vi bättre? Nog förtjänar vi politiker som visar att de är kapabla att föra en genuin dialog, med såväl varandra som med folket? Som visar att de har viljan och förmågan att åtminstone skydda oss mot inre och yttre fiender och leverera en bättre skola, vård och omsorg?

Eller behöver vi en svensk Macron som tar makten vid sidan av de etablerade partierna?

Läs också Ledare: SD:s lockbeten till alliansen

SD: Sverige står inför en omfattande samhällskris

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons