Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Medier har makt utan ansvar

Annons

Det sägs att vänsterpartiet i flera kommuner har stora svårigheter att få folk att ställa upp på partiets vallistor till kommunfullmäktige. Huruvida de andra mindre partierna har samma svårighet har dock aldrig lika tydligt framkommit i pressen. Ett är dock säkert. Antalet medlemmar i samtliga partier har halverats på drygt tio år. Den enda folkrörelse som ökade sitt medlemsantal förra året var IOGT-NTO-rörelsen, som fick 12000 nya medlemmar.

Det har aldrig varit så svårt att vara politiker som i dag. Aldrig någonsin har politikerna varit så utsatta, påpassade och granskade som i dag. Aldrig någonsin har massmedierna varit så konsekvent ensidiga i sin granskning av makten som i dag. Var maktkampen står i dag framstår helt tydligt, även om det i grundlagen står att det är riksdagen som är folkets främsta företrädare.

Många traditionella medier har de senaste åren skurit ned sin bemanning hårt, och ofta ges tidningar i dag ut för att tjäna pengar. Inte för att tjäna demokratin. En tilltagande personcentrering och en ambition att utkräva ansvar av någon av kött och blod gör att tidningar allt oftare framstår som självutnämnda åklagare och domare.

I värsta fall kan det leda till att oskyldiga hängs ut och döms på förhand eller till personliga tragedier och ökat politikerförakt. Medierna framställer sig ofta som att de står på den lilla människans sida gentemot etablissemanget och beskriver gärna medborgarna som oförvitliga offer. Ty svart och vitt säljer bättre än grått.

Mediernas inflytande över valrörelsens uppläggning är stort. När valrörelsen närmar sig dyker alla möjliga politikerskandaler upp som gubben i lådan. Helst i stora rubriker och styrda bildscener. Det positiva som görs av folkvalda politiker glöms gärna bort och lyfts inte på långt när fram lika ofta.

Det är ett högt pris en aktiv politiker betalar i dag, dels med risk att bli offentligt uthängd och sämre försvarad än en brottsling, dels med att stå till svars för vad andra politiker har för lik i garderoben. Det är heller inte lätt för en politiker att offentligt försvara sig, då denne kan riskera dra med sig andra icke-politiker i det offentliga ljuset.

Rollen som politiker har blivit alltmer otacksam. Särskilt som det är "politikerna" som får ta ansvar för impopulära beslut. Hot, våld, trakasserier, förtal och allmänt skämtande om dem som grupp förekommer allt oftare.

I dag sker en styrning av samhällsdebatten och samhällsutvecklingen från en maktgrupp som aldrig blir granskad och sällan offentligt ifrågasatt. Medierna anser sig numera ha minst lika stora anspråk på att företräda folkopinionen. Forskaren och samhällsdebattören Nils Bejerot, som i årtionden personligen tog hård batalj med många redaktioner, påpekade att massmedia är makt utan ansvar.

Den skeva balansen mellan makt och ansvar väcker många oroande demokratiska framtidsfrågor. Har dagens medier tillräcklig kvalitet och integritet för att kunna fylla sin självpåtagna roll som folkviljans företrädare? Vem ska ställas till ansvar när medierna gjort en kampanj som sedan visar sig vara ogrundad? Vem vill vara politiker i morgon, med risk att offentligt bli uthängd med bild och ord om det inte ens går att få in ett seriöst genmäle? Vem skall granska massmedias maktutövning i framtiden? Medierna torde knappast klara det själva!

Solveig Ingemarsson

Thure Jadestig

Karl Pejcic

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons