Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Moms på studiecirklar är ett hot mot språken

Annons

Den 25 februari 2004 kunde man i Svenska Dagbladet läsa en mycket bra skrivelse av Olle Käll. Den hade rubriken "Vi blir enögda av att bara kunna engelska".

Den 3 mars 2004 skriver VLT: "Engelskan backar bland världsspråken ... Färre pratar engelska ... Andelen personer i världen som pratar engelska minskar kraftigt till förmån för till exempel arabiska och spanska. ... mandarin talas av 1,3 miljarder människor ... Andra språk på stark frammarsch är arabiska, hindi, urdu och bengali. ... engelskan håller sakta men säkert på att förlora sin ställning som världsspråk." VLT diskuterar vad som händer i den stora världen och Olle Käll beskriver på ett mycket bra sätt vad som händer i det lilla Sverige.

Inom EU talar man om hur viktigt det är att folk i medlemsländerna talar minst tre språk medan vi i Sverige håller på att radera bort främmande språk från undervisningen, engelskan undantaget. Detta beroende på en mindre bra skolpolitik när det gäller språk. Engelskan tillhör gruppen som kallas "grundämnen" och som är obligatoriska.

Men världen är inte engelskspråkig, långt ifrån detta. Rent teoretisk måste alla elever ha ett så kallat B-språk och vanligtvis väljer de mellan franska, tyska och spanska. Men betyget i detta ämne är ingen merit i ansökan till högskolan. Därför väljer många elever bort B-språken och väljer att få stöd i till exempel svenska och engelska, även om de inte behöver det, för att på så sätt få bättre betyg i de obligatoriska ämnena. Det gäller att tänka taktiskt.

Språket är en del av vår nationella identitet och, det viktigaste, språket påverkar direkt vårt sätt att tänka. Vi kan inte tänka opartiskt själva om vi måste leta efter information i texter som någon annan har översatt till engelska. Vi kan inte vara objektiva om vi måste få information genom en tolks översättning.

Nu för tiden måste många, som är intresserade av att lära sig ett annat språk, göra det via studieförbunden. Eller på kurser utomlands, vilket inte är så lätt för de flesta.

Själv har jag undervisat i spanska på TBV i Västerås under 25 år. Just nu har jag 136 elever på olika nivåer och i alla åldrar från 18 år och uppåt. Medelantalet terminer ligger på 17-18, vilket visar på ett stort intresse hos deltagarna. I själva verket är det spanskan som i viss mån är på frammarsch även på grundskolan och i gymnasieskolan på bekostnad av tyskan och franskan.

Men nu lyser en varningens lampa. Regeringen överväger att införa moms på studiecirklarna och kommunerna är alltmer snåla med sina bidrag till studieförbunden.

Är studiecirklarna på väg ett försvinna? Vem kommer i så fall att undervisa på de främmande språk, som Sverige så väl behöver för att kunna utvecklas?

Om vi är måna om att främja språkens mångfald måste vi satsa mera på studieförbunden och inte hitta på indirekta sätt att bekämpa dem.

JUAN SCARDOVI

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons