Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu måste Engqvist äntligen vakna!

Annons

Lars Engqvist har under sina snart sex år som socialminister lyckats med bedriften att knappt genomföra ett enda av alla de löften han vidlyftigt spritt omkring sig. De utlovade extra resurserna till sjukvården blev det inte mycket av och vårdgarantin har inte någon sett röken av sedan valrörelsen 2002. Det enda Engqvist orkat med är att genomdriva ett antal förbud och begränsningar för aktörer som har de idéer och den initiativkraft han själv saknar.

Fröet till de förändringar som svensk sjukvård är i skriande behov av har i många fall visat sig finnas inom just privata verksamheter. Där finns flexibiliteten, nytänkandet och människor som upplever att de kan påverka sin arbetsmiljö och därmed förbättra den. Både för sig själva och för sina patienter. Allt detta har Lars Engqvist visat sig vara beredd att slänga på soptippen förledd av förlegade socialistiska idéer om att marknadsekonomi är farligt.

Om Lars Engqvist menar allvar med sitt prat om mångfald och vård finns ett antal förändringar att genomföra för att vården ska bli värdigare och effektivare. Både för vårdgivare och patienter.

Inför vårdgaranti för alla svenskar. Ingenting har hänt trots att Engkvist under ett antal år lovat en nationell vårdgaranti. I stället växer vårdköerna runt om i landet. Att vårdgarantin är ett effektivt sätt att ge skattebetalarna valuta för pengarna visas av att vårdköerna försvann med hjälp av vårdgarantin som den borgerliga regeringen införde 1991, och som sedan avskaffades av socialdemokraterna 1996. Vårdgarantin har också den fina och inte helt obetydliga egenskapen att den visar att medborgarna har rättigheter och inte bara skyldigheter.

Gör vården till en attraktivare arbetsplats. Sjukvården har stora problem med att rekrytera medarbetare och lockar inte unga människor att söka dit. Vården måste snarast ta itu med förändringsarbetet att skapa en modern arbetsmiljö med flexibilitet och möjligheter att påverka.

Kommunalarbetarförbundet och vårdförbundet är två organisationer som sett de fördelar som privata alternativ inneburit. Deras medlemmar, vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor, har fått fler valmöjligheter, höjda löner och mer vardagsmakt.

Öka sjukvårdens resurser. Vårdens finansiering måste förstärkas. Framtidsscenariot med allt fler äldre som försörjs av allt färre kräver förändringar. För att sjukvården även i framtiden ska kunna finansieras genom skatter måste det finnas en öppenhet för nytänkande och alternativa lösningar. Små flexibla enheter har oftast bättre förutsättningar att kunna möta aktuella behov och få resurserna att räcka till mer. Som all annan verksamhet trimmas vården av konkurrensutsättning. Det är av stor vikt att landstingen i egenskap av vårdköpare har förmåga och möjlighet att ta tillvara alla goda idéer och inte kväva dem av ideologiska skäl.

Om inte bristerna inom sjukvården åtgärdas riskerar människor att förlora tilltron till det offentliga systemet. Resultatet blir att människor i allt högre utsträckning väljer privata sjukförsäkringar för att vara säkra på att få vård. Legitimiteten hos det gemensamt finansierade sjukvårdssystemet försvagas. I slutändan blir det de som inte har råd att köpa sig en privat sjukförsäkring som hamnar i kläm när den offentliga sjukvården tillåts kollapsa. En sådan utveckling vill vi inte vara med om.

BIRGITTA RYDBERG TORSTEN KÄLLBERG

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons