Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya infallsvinklar måste till för att stävja alkoholskadorna

Annons

Det är bra att Roger Hadadd engagerar sig i alkoholfrågorna. Vi skulle behöva fler politiker som mer påtagligt tar sig an detta engagemang. Därför är det lite synd att han söker konfrontation i stället för samarbete, vilket jag tycker han gör i sin debatt med Thure Jadestig.

Varför super Jeppe på Berget? Jo, för att hans hustru var så elak, påstår de som tror på symptomteorin - en teori som fortfarande är populär i vida kretsar. Man menar att människor dricker och får alkoholskador därför att de, av en eller annan anledning, är olyckliga. Skulle man driva bort fattigdom och elände skulle man slippa se så många människor supa sig in i fördärvet. Ungefär så resonerar Roger Haddad bland annat i sin debattartikel.

Men nu råkar det vara så att teorin har prövats och befunnits felaktig.

Vår levnadsstandard med allt vad där tillhör har ökat markant under 1900-talet, så om symptomteorin vore korrekt, skulle alkoholproblemen rimligtvis i stort sett vara borta nu. Men tyvärr visar det sig att hög alkoholkonsumtion oftare är en följd av goda omständigheter - hög köpkraft, omfattande umgänge, stabila sociala förhållanden - än av fattigdom och elände.

Har vi mer pengar så dricker vi mer än normalt. Om vi har fler vänner dricker vi ofta mer. Om vi lever i stabila förhållanden kan vi fortsätta supa längre. Det finns också undersökningar (Källa: Hur mycket kostar supen? av Anders Johnson) som visar att alkoholen flödar ymnigare bland ungdomar i bostadsområden där föräldrarna har hög genomsnittsinkomst - och välfyllda barskåp. Lågutbildade som dricker mycket, gör det ofta koncentrerat till helger, medan högutbildade i större utsträckning sprider konsumtionen över veckan.

Visst finns det människor som super därför att de är olyckliga - av skilsmässor, arbetslöshet med mera. Men om vi betraktar alkoholskadorna som samhällsfenomen, finns det inte mycket som talar för symptomteorin. Senare decenniers forskning har snarare pekat på att det är alkoholens tillgänglighet som är en avgörande faktor för totalkonsumtion och alkoholskador.

Alkoholskadorna är i dag vårt största sociala och medicinska problem. Flera hundratusen svenskar har allvarliga problem på grund av alkoholkonsumtionen. Mellan 5 000 och 6 000 personer avlider årligen i förtid till följd av alkoholrelaterade sjukdomar, vilket är tio gånger fler än antalet döda i trafikolyckor. Tänk om man satsade lika mycket pengar på att minska dödstalen orsakade av alkohol som man gör på att bygga räcken, ändra hastighetsgränser och bygga gupp på våra vägar!

Alkoholen är jämte tobaken den viktigaste orsaken till för tidig död i Sverige. Ungefär hälften av dödsfallen beror på olyckor, självmord och andra våldsamma orsaker. Andra vanliga dödsorsaker bland missbrukare är cancer, förgiftning, hjärt-, lever-, luftvägs- och magsjukdomar.

Forskningen har två huvudinriktningar för att kompensera försvagningen av den statliga kontrollpolitiken, och den ena är förebyggande åtgärder såsom information, opinionsbildning och undervisning. Den andra är att begränsa utbudssidan såsom alkoholskatter, detaljhandelsmonopol och åldersgränser. Hit hör också lokala alkoholpolitiska åtgärder. Föreskrifter om alkoholförtäring på allmän plats, tillståndsgivning för serveringar, alkoholpolicy inom kommunala förvaltningar samt närpolisens prioritering av langning och svartsprit.

Attityden till alkohol är mer tillåtande i dag, framför allt sedan Sveriges inträde i EU, där marknadskrafterna starkt trycker på. Därför måste nya infallsvinklar tas i bruk för att stävja alkoholskadorna. De öppna gränserna och fler fria konkurrerande marknader kommer med tiden, mot svenskarnas vilja, att vända upp och ned på hela vår till-varo - antingen vi vill eller ej.

SOLVEIG INGEMARSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons