Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oacceptabel betygsutveckling

Annons

Nyligen överlämnade Skolverket sin preliminära statistik för resultaten i skolan läsåret 2003/04.

Fakta visar att 10,6 procent av eleverna står utan godkänt i matematik, svenska eller engelska. 1998 var motsvarande siffra 8,6 procent. Bortsett från ett litet framsteg 2003 har trenden varit stigande. Över 10 000 elever i landet står nu utan inträdesbiljett till gymnasiets nationella program.

Det var 5 procent av eleverna som inte nådde målen i svenska. Motsvarande andelar för matematik och engelska var drygt 7 procent. I svenska som andraspråk var det ungefär 24 procent som inte fick godkänt betyg enligt den preliminära statistiken.

Skolans åtgärder går i alldeles för hög grad åt till att reparera i stället för att lära ut och stimulera. Gymnasieskolan försöker kompensera för grundskolans brister och Komvux lappar och lagar det som brustit i gymnasieskolan.

Debattartikeln i VLT den 24 augusti, där rektorn för Apalbyskolan Anders Härdevik hävdar att betygen saknar kvalitetssäkring, ser vi som ytterst allvarligt. Betygen ska sättas utifrån fastställda kriterier som riksdag och regering har satt upp, några andra kriterier kan inte gälla. Inte heller ska vi kommunpolitiker gå in och detaljstyra detta. Att ett godkänt betyg på en skola betyder en sak, och något helt annat på en annan skola är givetvis en oacceptabel utveckling. Vi anser att lärarna ska få största möjliga stöttning och resurser så att alla som går ut grundskolan ska ha nått kunskapsmålen. De instrument som folkpartiet presenterat förr, har tyvärr hittills avvisats av den socialistiska majoriteten.

Det är mycket olyckligt om det politiska trycket för bättre betyg i Västerås har lett till att lärarna känner sig tvingade att vara snälla och sätta ett godkänt betyg, trots att eleven ifråga inte uppfyllt de kriterier/kunskapsmål som gäller.

Betyget har då inte bara öppnat vägen till vidare studier på gymnasiet, utan det innebär också en falsk uppmuntran att eleven kommer att klara sig i sina vidare studier. Tvärtom kommer dessa elever att få kämpa dubbelt så hårt för att både kompensera tidigare kunskapsluckor och hänga med i den högre undervisningen. Ingen är hjälpt av vacker statistik som inte visar sanningen.

Den situation som Anders Härdevik refererar till är naturligtvis oacceptabel. En lärare ska aldrig behöva utsättas för situationen att pressas att sätta ett betyg som dels strider mot gällande lagstiftning, dels lurar eleverna att de har klarat sina ämnen.

Mycket av detta skulle förebyggas om skolan individualiserades ytterligare och om lärarna får de instrument som krävs för att stötta elever i behov av stöd på ett tidigare stadium. Tanken att alla ska gå igenom grundskolan i samma takt och att alla ska vidare till gymnasiet håller inte. Den enskilda elevens behov och fallenhet måste sättas i främsta rummet.

Anders Härdeviks jämförelse med Finland, där man inte jämför skolor med varandra, är intressant. Viktigare är givetvis att man studerar resultaten på den enskilda skolan i förhållande till dess resultat året innan. Detta är något som Västerås skolpolitiker bör diskutera vidare. Vi välkomnar en debatt om skolans kvalitet och hur betygsutvecklingen ska bli positiv och kvalitetssäkrad. Och framför allt, hur eleverna ska lära sig mer.

BENGT-ÅKE NILSSON

AGNETA BERLINER

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons