Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oklart ansvar lägger krokben för psykvården

Annons

Under de senaste åren har vi gång efter gång i medierna kunnat läsa och höra om återkommande våldsdåd med psykiskt sjuka förövare. Det borde stå klart för alla och envar att den svenska psykvården befinner sig i kris. Ändå står regeringen och socialministern handfallna och begraver frågan i ytterligare en utredning.

Hur många människor ytterligare kommer att drabbas innan konkreta åtgärder vidtas från regeringen och socialdemokraternas sida? Efter drygt tio år med regeringsmakt kan ansvaret inte läggas hos någon annan och tyvärr tvingas vi år efter år att konstatera att inget händer.

I Västmanland är utvecklingen inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) särskilt oroväckande. Antalet patienter har enligt BUP:s egna siffror ökat från 1 050 år 1991 till 2 256 år 2004, vilket är en fördubbling på 13 år. Även inom psykiatrin som helhet i Västmanland har antalet vårddagar minskat med 33 procent under perioden år 2000-2004 och även antalet vårdplatser har minskat med 18 procent under samma period, enligt uppgifter i en rapport från Pricewaterhouse Coopers om psykiatrin i länet. Konsumtionen inom psykiatrin varierar också kraftigt mellan olika kommuner i Västmanland.

Nedgången av vårddagarna inom barn- och ungdomspsykiatrin är än mer markant, vilket bland annat beror på att behandlingshem har stängt under främst de senare åren. Det ökade trycket har lett till att mer och mer sker i öppen vård och att indikationerna skärpts. Vid en jämförelse med andra landsting visar det sig att Västmanland har färre vårdplatser för barn och ungdomar, men å andra sidan har man både fler läkare och fler vårdtillfällen. För BUP är samverkan med kommunerna av avgörande betydelse genom att skolan och andra verksamheter tillsammans med familjeläkarna utgör första linjen.

Bristen på samverkan mellan stat, landsting och kommun lägger krokben för snabba och effektiva insatser för de psykiskt sjuka. Detta måste förändras; det är patienternas behov som ska stå i centrum, inte organisatoriska gränser. Det är helt oacceptabelt att man som i dag, på olika nivåer i samhället, skjuter ansvaret för psykiskt sjuka människor ifrån sig och den egna budgeten.

Eftersom ansvaret för den psykiatriska vården fördelas mellan stat, landsting och kommun och ansvarsfördelningen dem emellan ofta är oklar, riskerar människor i behov av psykiatrisk vård att falla mellan stolarna.

I fallen med våldsamma patienter leder detta till att medborgarna utsätts för oacceptabla risker på grund av att ansvaret övervältras mellan de olika huvudmännen.

I Stockholm har sju av tio våldsverkare sökt men nekats hjälp före våldsdådet. Detta är inte rimligt. Också för psykiskt sjuka missbrukare är bristen på samarbete mellan socialtjänst och vård i olika former ofta det som får vågskålen att väga över till fortsatt missbruk och accelererande sjukdom.

Vi anser att problemet med det dubbla huvudmannaskapet måste lösas. En huvudman bör ha ansvaret för dessa människor. Dessutom krävs klara riktlinjer för vården av psykiskt sjuka missbrukare. Alla goda krafter i offentlig sektor och frivilligorganisationer ska välkomnas.

Kristina Axén Olin

Kerstin Dellham

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons