Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Partibok väger tyngre än kunskaper

Annons

Vem minns inte från våra historieböcker, hur adeln och delvis biskoparna blev enormt rika - inte minst under drottning Kristinas tid, som var präglad av generösa donationer och förläningar. Ja, hela jämvikten i samhället hotades. Adeln ägde omkring två tredjedelar av landets jordar.

Inte nog med detta, adeln hade också företrädesrätt till lukrativa ämbeten inom förvaltningen. Genom reduktioner av jordinnehavet minskade adelns makt. Donationer och förläningar blev en verklig belastning på statens kassa. Det bör dock framhållas, att belöningarna förutsatte betydande insatser inom olika samhällssektorer.

I dagens samhälle talar kritikerna om politikerna som den nya adeln. Regeringen kan visserligen inte dela ut belopp men gynnar de egna genom utnämningsrätt. Socialdemokraterna utnyttjar denna rätt inte bara för att premiera vissa personers skicklighet utan i lika hög grad för att omplacera mindre lyckade personer eller som ett tack för gamla tjänster.

Grundtanken att verkligen gedigna insatser skall vara ett krav tycks inte alltid gälla. Partiboken väger tyngre än kunskaperna.

Redan 1984 föreslog jag i min skrift "Att frigöra mänskliga resurser", att vissa toppbefattningar alltid skulle utannonseras, till exempel landshövdingar och generaldirektörer. Varför skall oftast avdankade politiker ha förtursrätt? Låt dem gärna söka tjänsten men i kvalificerad konkurrens. Samtliga rikspartier borde utforma en gemensam utnämningspolicy. Vi i Västmanland skall nog vara glada att vi fått en landshövding med verkligt gedigna kunskaper.

Även på kommunal nivå är partitillhörigheten ett tungt vägande skäl, till exempel vid tillsättande av styrelsemedlemmar i de kommunala bolagen och även vid tillsättandet av vissa tjänster. Inom landstinget kan personer utan någon som helst utbildning och kvalificerad erfarenhet inom sjukvården tilldelas de mest lukrativa topptjänsterna. Otroligt!

Bland länsarbetsdirektörerna var för några år sedan 23 av 24 socialdemokrater.

Efter decenniers maktinnehav är det inte så underligt att korruption kan spåras. Många medborgare är irriterade över bonusersättningar i vissa storbolag, men kom ihåg att det är aktieägarna som främst drabbas. En utnämningspolitik som leder till svågerpolitik är omoralisk och oacceptabel.

De borgerliga måste agera för att rensa upp i utnämningsträsket. För att samhället skall växa och frodas måste varje parti eftersträva högsta möjliga kvalité på varje nivå. Annars inträder en allvarlig kvalifikationsutrotning. Eller är det bra som det är?

LENNART JANSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons