Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ribban höjs i skolan

Annons

Lärare och elever går till sin arbetsplats varje dag med tron att om vi bara anstränger oss så blir det bra. Ribban har höjts inom grundskolan, alla ska bli godkända. På gymnasiet ska minst 50 procent få högskole-behörighet. Detta är en stor utmaning som samhället gett lärarna.

Förr gav man eleverna ett betyg 1-5. I dag ska läraren skapa individuella utvecklingsplaner för varje elev, ha nära kontakt med hemmet för att tillsammans hjälpa barnet/ungdomen/ eleven. Olika skolor har olika möjligheter, att tro att Rönnby-skolan, Hamreskolan kontra Stenkumlaskolan, Fridhemsskolan skulle ha samma chans att uppnå godkänt för alla är naivt. Den sociala viktningen, att ge mer pengar till Stenkumla och Fridhem räcker inte till. Det ser nästan ut som att samhället vänder ryggen åt skolan och sam-tidigt ger man skolan mer och mer ansvar för elevers väl och ve, utveckling och hälsa.

Mer än en tredjedel av lärarna saknar möjlighet att förkovra sig inom yrket under arbetstid. Nio av tio hinner inte reflektera över sitt arbete. Två av hundra hinner ägna någon del av arbetstiden åt utvecklingsarbeten och forskning. Tid till att lotsa in nyutbildade lärare är en bristvara. Lärare får också i dag ta ansvar för en stor andel obehöriga lärare att indirekt handleda. Var tredje lärare i grundskolan i riket saknar rätt utbildning för sitt jobb. Alla elever har rätt att under-visas av utbildade lärare, detta gäller även inom förskolan och fristående skolor.

Lärare i dag får ägna stor del av sin arbetstid åt att klara praktiska frågor som rör driften av verksamheten. Den elevsociala biten tenderar att öka. I detta läge så ställer politiker och tjänstemän krav på lärarna att de ska åstadkomma väsentliga resultatförbättringar, dessa krav är inte realistiskt ställda.

Med skolan lägger man grund för framtiden. När hotmoln mot demokratin och minskad ekonomisk tillväxt syns vid horisonten blir skolan än mer viktig, därav värdegrunden och ökade krav på att nå målen i skolan. Skolan har fått kraftigt höjda krav, men sätts på undantag när det gäller resurser. När bilindustrin får höjda säkerhets- och miljökrav investeras miljarder i utvecklingsarbete. Enligt en före detta kommunalpolitiker så är skolan och förskolan en kostnad i den kommunala ekonomin, inte en investering.

Regeringen och Skolverket måste sätta ner foten och även den politiska ledningen i kommunen, de som beställer skola, måste mer aktivt arbeta för utveckling och förbättringar inom skolan.

Riksrevisionen lyfter fram exakt de problem som Lärarförbundet sedan länge kämpat för på riks-nivå, att få regeringen och Skolverket att göra någonting åt. Alla elever har självklart rätt att få undervisning av utbildade lärare, säger Eva-Lis Preisz, ord-förande i Lärarförbundet. Att var tredje lärare på grundskolans senare år inte har rätt utbildning för att undervisa i svenska, engelska och matematik ger givetvis utslag i elevernas kunskaper.

Lärarförbundet kräver skärpta lagregler om begränsningar i vad outbildade som arbetar med undervisning ska få lov att göra. Det krävs också skärpta regler för vem som kommunerna får fastanställa som lärare, liksom en tuffare granskning av kommunerna från Skolverkets sida. Lärarförbundet vill ha en utredning om lärarauktorisation och anser att enbart utbildade lärare ska ha rätt att sätta betyg.

Tillgången till utbildade lärare måste ökas. Därför är det anmärkningsvärt att lärar-utbildningarna på grund av minskade statsanslag tvingats skära ned utbildningen för andra året i följd. Satsningen staten, regering och skolverket vill göra på skolor i problemområden är jättebra, men det kommer att bara ske under en tvåårsperiod. Skolan är ett lättillgängligt byte för politikerna. Maktkampen om den politiska styrningen får förödande konsekvenser för skolan.

Den professionelle skolledaren och läraren vet, de har kunskap och erfarenhet hur skolan bäst bör styras. I vårt grannland Finland har politikerna ingen makt över skolan och dessutom saknar skolan en läroplan. Ändå får de bra resultat. Om vi släpper in de sju olika partierna i skolan som ett arbetslag, kommer de då att göra samma analys, skapa en gemensam strategi och en gemensam handlingsplan för skolan och dess utveckling. Det är en utmaning Lärarförbundet ger till politikerna under kommande valår.

Per Dahlberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons